Kina: Biskopskandidat fängslad, annan biskop vigd i dag

Ordföranden för organisationen för de regeringstrogna katolikerna i Kina (den så kallade Patriotiska katolska föreningen), biskop Johannes Fang Xingyao, genomförde i dag, onsdag den 29 juni, en biskopsvigning utan påvens tillstånd. Den som vigdes är den 48-årige Paul Lei Shiyin, som är en av tio vice ordföranden i Patriotiska katolska föreningen. Vigningen betraktas av den katolska kyrkan som ett giltigt sakrament, men den strider mot kyrkorätten och leder till exkommunikation. Vid ceremonin i sydvästkinesiska Leshan deltog runt ett tusen personer, däribland representanter för regeringen i Peking.

Den katolska nyhetsbyrån UCANews meddelar att ytterligare sex katolska biskopar deltog i vigningen. Dessa sex biskopar hör alla till de biskopar som är erkända av Vatikanen. UCANews uppger också att den nyvigde biskopen har förklarat han varit i kontakt med Vatikanen för ett år sedan och besvarat en rad frågor från dem, och att ”man måste ta hänsyn till den lokala kyrkans behov och kan inte vänta hur länge som helst.”

Samtidigt hålls en annan biskopskandidat fängslad av den kinesiska polisen. Det rör sig om den 43-årige Joseph Sun Jigen, som utsetts till biskop i den nordkinesiska provinsen Hebei. Han är godkänd som biskopskandidat också av påven och han skulle ha biskopsvigts idag, onsdag, men har hindrats av polisen att delta i ceremonin genom att spärras in. Stiftet Handan protesterar på sin hemsida mot polisens ingripande. Myndigheterna har uppmanat stiftet att ta bort protesten från sin hemsida.

Kathpress 2011-06-29

37 meter hög Kristus-staty invigd i Peru

Påven Benedictus XVI har välsignat den 37 meter höga statyn ”Kristus av Stilla havet”, som i dessa dagar reses vid kusten utanför Perus huvudstad Lima. Som Vatikanradion rapporterade på midsommardagen skickade påven ett meddelande till den peruanske kardinalen Juan Luis Cipriani, i vilket han bad om Kristi beskydd för alla invånare i Lima och hela Peru.

Den gigantiska statyn, som föreställer Kristus med utsträckta armar, har tillverkats i Brasilien och transporterats därifrån i delar till Peru. Där har den ställts upp på en höjd norr om huvudstaden Lima och den kommer att bli belyst och på så sätt vara synlig även kvälls- och nattetid. Den officiella invigningen av statyn sker idag, onsdag den 28 juni.

”Må alla människors kärlek till Gud och till medmänniskorna växa när de betraktar denna staty” sade påven i sitt meddelande. Statyn kan bli en sporre för alla dem som ”inspireras av Frälsarens ord och outtröttligt arbetar för uppbyggandet av ett mer rättvist och  solidariskt samhälle”, tillade påven.

Kathpress 2011-06-28

Fanatiska muslimer i Egypten mordhotar präst

Sedan i går har konflikten mellan muslimer och koptiska kristna i Egypten återigen eskalerat. Online-tidningen ”Al Masry Al Youm” uppger i dag på midsommarafton att en koptisk kyrka i den egyptiska orten Bani Ahmed i går, den 23 juni, hotades av hundratals muslimska demonstranter. Somliga av demonstranterna var beväpnade och hotade att döda församlingsprästen, men ingen människa kom till skada.

Den kristna nyhetsbyrån AINA uppger att muslimerna hade retat upp sig på att myndigheterna gett tillstånd till att kyrkan fick renoveras. Först efter fem timmars hotfulla demonstrationer kom polisen till platsen och ingrep. Man eskorterade församlingsprästen till Minya, en stad sju kilometer längre bort.

Den koptiske ärkebiskopen Makarius i Minya har protesterat hos de egyptiska myndigheterna över polisens långsamma ingripande och han krävde ett slut på muslimernas hotfulla demonstrationer.

Kathpress 2011-06-24

Överdrivna rykten om tysk kyrkosplittring

Den tyske kardinalen Walter Kasper tillbakavisar nu spekulationerna om en hotande kyrkosplittring i Tyskland. Påståenden om en möjlig splittring inom den katolska kyrkan i Tyskland publicerades häromveckan i det tyska nyhetsmagasinet Focus. Focus hävdar också att vissa kretsar i Vatikanen har samlat uppgifter om en möjlig tysk kyrkosplittring i en inofficiell dossier. Walter Kasper, en ansedd kuriekardinal som under många år var chef för det Påvliga rådet för främjandet av kristen enhet, uttalar sig om frågan i en artikel som ingår i tisdagens utgåva av Christ und Welt, en bilaga till den tyska veckotidskriften Die Zeit. Kasper betecknar det hela som ”ett grundlöst rykte om sammansvärjning” och som ”en kombination av separata och orimligt uppblåsta uppgifter som tillsammans blivit ett luftslott.”

”Jag får intrycket av att misstron mot kyrkan sprids medvetet och att en splittring rentav provoceras fram”, menar kardinalen som en förklaring till de motiv som upphovsmännen bakom de grundlösa ryktena om en sammansvärjningsteori kan ha. Den i München baserade tidskriften Focus gjorde under pingsthelgen gällande att det finns en ”inofficiell dossier” i Vatikanen. Denna dossier sägs beskriva hur en splittring av den katolska kyrkan i Tyskland framkallas av romkritiska strömningar bland tyska katoliker. Bakom dessa romkritiska strömningar står, menar man, vissa bestämda katolska personer och grupper i Tyskland, nämligen några enskilda tyska biskopar, vissa framträdande katolska politiker, samt delar av Jesuitorden.

Enligt den granskning av uppgifterna som Christ und Welt publicerar i sin utgåva tisdagen den 21 juni bygger påståendena ursprungligen på ett blogginlägg från den vanligtvis välinformerade Vatikankännaren Andrea Tornielli, som skriver för den italienska tidningen La Stampa. Redan den 8 juni skrev Tornielli på sin blogg att somliga kretsar i Vatikanen förmodar att reformivriga krafter inom den tyska katolicismen bedriver en organiserad romkritisk kampanj inför påvens besök i Tyskland i september.

Kardinal Walter Kasper hävdar dock i sitt uttalande i Christ und Welt att det inte existerar någon sådan centralstyrd antiromersk kampanj bland tyska katoliker i syfte att splittra kyrkan. De uttalanden och aktioner som den föregivna dossiern uppges referera till, exempelvis ett öppet brev skrivet av katolska politiker och uppropet Memorandum av ett stort antal teologer från februari månad, utgör enskilda initiativ, men de utgör inte en serie centralt samordnade aktioner, menar kardinal Kasper. Dessutom kan, enligt Christ und Welt, Kasper heller inte tänka sig att det finns några kretsar inom Vatikanen som på något sätt försöker driva på detta händelseförlopp: ”Vem skulle det i så fall vara? Jag kan inte komma på någon här i Vatikanen som skulle göra något sådant.”

Kardinal Kasper pekar i sitt uttalande på det stora intresse som påvebesöket i Tyskland i september redan nu väcker bland de tyska katolikerna. ”Det finns en stor, hittills mestadels tigande majoritet av katoliker, som visserligen ställer sig kritiska till ett och annat, men som samtidigt helt enkelt vill vara katoliker och som är trötta på röster från olika håll som ständigt håller på och kritiserar kyrkan”, säger Kasper.

Kathpress 2011-06-21

Internationell kyrklig kongress om pedofilövergrepp

Jesuitordens universitet i Rom, Gregoriana, kommer i februari nästa år att hålla en internationell kongress om hur man kan förhindra sexövergrepp på barn inom den katolska kyrkan. Från den 6 till den 9 februari 2012 kommer experter från olika håll i världen inom såväl de psykologiska, teologiska och juridiska disciplinerna att föreläsa och diskutera problemen med pedofilövergrepp. Dessutom inbjuds runt 200 biskopar och andra på ledande befattningar inom kyrkan runt om i världen att delta, för att de ska få en bättre kompetens kring dessa frågor. En betydande del av kongressen ägnas åt vad man kan lära sig av de erfarenheter som finns av att hjälpa dem som utsatts för övergrepp.

Konferensen leds av Gregorianauniversitetets vice-rektor, den tyske jesuiten Hans Zollner, som själv är professor i psykologi. Bland deltagarna finns bland andra kardinalen av München, ärkebiskop Reinhard Marx, vars stift har beslutat att ge ett betydande ekonomiskt bidrag och därmed göra det möjligt att genomföra kongressen.

I samband med kongressen ska man också börja bygga upp en internetportal, där personer som är verksamma i kyrklig tjänst ska kunna hämta information och råd om hur man bör hantera fall av pedofilövergrepp och hur man kan förhindra sådana övergrepp sker. Portalen ska bli ett så kallat E-learning-Center och den ska byggas upp i samverkan med forskare vid universitetssjukhuset i den tyska staden Ulm.

Kathpress 2011-06-19

Rekviemmässa för Birgitta Trotzig

Jordfästningen av författaren och litteraturkritikern Birgitta Trotzig ägde rum i Lunds domkyrka i går, fredag den 17 juni. I mitten av 1950-talet upptogs hon i den katolska kyrkans gemenskap. Från 1993 innehade hon stol nr 6 i Svenska Akademien. Sitt genombrott som författare fick hon med romanen De utsatta, 1957. I nr 4 av Signum, som utkommer den 27 juni, tecknas Trotzigs porträtt och författarskap av Elisabeth Stenborg.

Omkring två hundra personer hade samlats i Lunds domkyrka för rekviemmässan, varav flera ledamöter av Svenska Akademien däribland Horace Engdahl, Peter Englund och Kristina Lugn. Rekviemmässan firades av Anders Piltz, katolsk präst tillhörande Dominikanorden. I sitt griftetal uppehöll sig Anders Piltz vid språkets betydelse för Trotzig och den skapande process som skrivandet innebar för henne. Griftetalet kretsade också kring hennes syn på kristendomen och lidandet i världen. Kristi passionshistoria blev för henne ett adekvat språk för världens nöd. Evangeliet är att ingen människa är bortglömd, tack vare Guds människoblivande och Kristi lidande. Guds moder Maria var för Trotzig också den smärtorika modern, modern för alla Guds barn.

Birgitta Trotzig berörde döden och uppståndelsen i sina prosadikter Bilder från 1954. Här följer ett litet axplock ur dessa dikter. En tavla: ”Träden har mörka blad, som bereder en klar, fuktig skugga. Djupt inne i trädgården vilar en kvinna, hennes kropp är varm och naken och skär. Hennes ansikte är en frukt med safirögon. Hennes spenar doftar av honung. Himlen är blå som emalj; hennes naglar är vita och sköra, de liknar porslinsskärvor.” Ur Förvandlingen som anspelar på Kristi kropp, nattvarden och uppståndelsen: ”Hans kropp är kött och blod och förintas i kött och blod; hans kropp är hans kärlek, i en låga skälvande och omvärvande och uppslukande är den hans kropp, som är brödet i deras inälvor, vinet i deras ådror. Naken och skälvande, nästan undflyende, är hans uppståndelse: varför ser de mot himlen? Den åter offrade vistas i dem.”

Fredrik Heiding 2011-06-18

Påvens mässa i Berlins olympiastadion

Påven Benedictus XVI besöker i september Tyskland, sitt tidigare hemland. Programmet för besöket börjar nu ta form, och i dag meddelade den tyska biskopskonferensens sekreterare, jesuitpater Hans Langendörfer, att påven kommer att fira mässan i Berlins olympiastadion torsdagen den 22 september, som är första dagen av hans besök i Tyskland.

Valet av olympiastadion som plats för påvens stora offentliga mässa i den tyska huvudstaden har bland annat gjorts eftersom en stor del av olympiaanläggningen är försedd med tak, vilket gör att den är lämplig även om det skulle bli regnväder. Enligt uppgifter från ärkestiftet Berlin har hittills 50 000 personer anmält sitt intresse att delta i mässan med påven i Berlin.

Från början hade man planerat att mässan skulle äga rum i parken utanför slottet Charlottenburg, men den parken är inte tillräckligt stor för att ge plats åt alla som vill delta. Olympiastadion har 74 400 sittplatser.  Den förre påven, Johannes Paulus II, firade 1996 en mässa på samma plats och då deltog 90 000 personer i gudstjänsten.

Påvens resa till Tyskland står under mottot ”Där Gud är närvarande, där finns framtid.” Mer information om resan finns här på den officiella hemsidan för resan.

Kathpress 2011-06-15

Statistik för den katolska kyrkan i Sverige

För några veckor sedan kom statistik för föregående år för Svenska kyrkan, statistik som kommenterades här på Signumbloggen. Redan tidigare under året kom dock statistik för föregående år för den katolska kyrkan i Sverige, alltså för Stockholms katolska stift. Det kan vara värt att också titta lite på denna.

Några brasklappar ska dock skjutas in redan från början. För det första är statistiken för den katolska kyrkan inte i närheten av så exakt som den är för Svenska kyrkan. Detta beror på att statistiken inte är uppdelad i lika många olika kategorier för den katolska kyrkan som den är för Svenska kyrkan. Skälet till detta är att man inom Svenska kyrkan för noggranna uppgifter om allting, något som bottnar i att man länge fungerade som en statlig myndighet – man hade exempelvis hand om folkbokföringen ända fram till 1991. Svenska kyrkans tabeller är därför rena drömmen för en kalenderbitare. Ur den katolska kyrkans statistik, till skillnad från Svenska kyrkans, kan man exempelvis inte utläsa antal gudstjänstdeltagare (den kanske viktigaste punkten som saknas), antal körsångare, antal besökare på olika förrättningar, antal deltagare i barngrupper, etc.

För det andra så går medlemsstatistiken för den katolska kyrkan egentligen bara att utläsa tillbaka till 2000-talets början, då det nya medlemsregistret infördes. Detta gör det svårare att utläsa längre trender ur statistiken.

Mycket kan dock ändå utläsas. Som att antalet konversioner förra året (2010) var det högsta sedan åtminstone 2003 (122 stycken). Antalet utträden var också de högre än på många år (937 stycken, den högsta siffran sedan 2004). Med sammanlagt 1 373 dop (inklusive 38 vuxendop) 2010 går det ungefär ett dop per 70 medlemmar, medan det med 491 avlidna går en avliden per 197 medlemmar. (Som jämförelse kan man säga att utslaget på antalet medlemmar har den katolska kyrkan i Sverige ungefär lika stor andel såväl inträden som utträden som Svenska kyrkan, medan andelen dop är högre och andelen avlidna lägre.)

Om man summerar antalet dop och antalet konversioner, och sedan drar bort antalet avlidna och utträdda, blev nettosiffran för den katolska kyrkan under första decenniets andra hälft ungefär plus 200 per år; år 2010 var den plus 67, alltså en minskning. Trots detta har antalet medlemmar ökat med flera tusen per år sedan mitten av första decenniet (plus 3 308 år 2010). Summa summarum har antalet medlemmar i Stockholms katolska stift ökat från 80 037 år 2003 till 96 950 år 2010, en ökning med drygt 16 000 personer eller 20 procent. Hur kommer det sig?

För det första är den katolska kyrkan i Sverige en del av den världsvida katolska kyrkan; i statistiken finns inte in- och utflyttade katoliker som en egen kategori. Eftersom den katolska kyrkan är relativt liten i Sverige ger migrationen, med all sannolikhet, ett nettotillskott av katoliker till Sverige varje år.

Men det är dessutom gissningsvis så att vi fortfarande lever i efterdyningarna av införandet av de nya medlemsreglerna i början av 2000-talet. Katoliker som bor i landet har inte varit registrerade, men gör det av olika skäl allt eftersom under årens lopp. Vatikanens publikation Annuario Pontifico uppger att det bor 140 000 katoliker i Sverige, en siffra som även uppges från annat håll och som ligger i trakterna av de siffror som uppgavs från den katolska kyrkan i Sverige innan revideringen av medlemsregistren ägde rum i början av 2000-talet.

Det vore utifrån detta intressant att se hur många av det ”extra” tillskott som kommer till varje år är nyinflyttade katoliker, och hur många som är katoliker som redan bott här en längre tid, men som av en eller annan anledning först efterhand ”fångas upp” och blir inskrivna medlemmar.

Erik Åkerlund 2011-06-13

Newmaninstitutet firade sitt första år

Newmaninstitutet i Uppsala, Sveriges nyaste högskola, firade i går kväll, fredag den 10 juni, avslutningen av sitt första akademiska år som statligt erkänd högskola. Newmaninstitutets rektor, Philip Geister, berättade att en av de närvarande studenterna, Gabriel Bar-Sawme, varit först ut på plan och redan nu har blivit klar med sin teologie kandidatexamen. Han fortsätter i höst med teologistudier på master-nivå vid det ansedda Princeton University i USA.

I samband med gårdagskvällens festligheter avtackades också två av högskolans hittillsvarande lärare, nämligen Rainer Carls och Erwin Bischofberger, båda jesuitpatres och verksamma främst inom filosofins område. Innan den akademiska avslutningsfesten firades också en mässa i den närbelägna St Lars kyrka, där pater Bischofberger höll en predikan kring institutets förgrundsgestalt, kardinal John Henry Newman. Texten till predikan kan man läsa här nedan.

Ulf Jonsson 2011-06-11

—-

Kära vänner och medarbetare i Newmaninstitutet!

Efter några års inkörningstid och efter sitt första ordinarie akademiska läsår som högskola står Newmaninstitutet nu på egna ben. Vi tackar Gud för denna stora gåva. Den innebär emellertid en fortsatt förpliktelse för oss att vara bland de främsta humaniora-institutionerna i landet och därför göra vårt bästa. Slutet på ett läsår inbjuder till eftertanke och förnyelse.

Som vi tidigare har hört rymmer Newmaninstitutets namn ett program. Till allt det redan framförda, och i varje fall i vissa delar kända, vill jag denna kväll lägga till ett par mosaikstenar som förhoppningsvis bidrar till både Newmans porträtt och institutets profil. Denna profil präglas av ett nära samband mellan tro och vetande, mellan Guds uppenbarelse och människans förnuft. Om detta har Newman skrivit mycket, men låt mig här bara citera ett för honom typiskt påstående. Han säger så här: Om något, vad som helst, som astronomer, geologer, historiker, forskare om den antika världen eller etnologer tycks ha bevisat stå i motsats till den kristna trons läror, då kommer det att visa sig att: 1) Påståendet inte är bevisat, 2) eller att det inte verkligen är en motsats, 3) eller inte alls motsäger ett verkligt uppenbarelseinnehåll, utan något som man har blandat ihop med uppenbarelsen.

Detta är faktiskt en lysande analys av ett förhållande som upprepade gånger har lett till missförstånd i Kyrkans och teologins historia. Det har lett till att många människor inte har haft förmågan att hålla ihop de två kunskapskällorna respektive tankesfärerna som ju ska vara Newmaninstitutets specifika kännetecken. I dagens vetenskapligt orienterade samhälle skulle man kunna säga att naturvetenskaperna, i synnerhet biologin, inte behöver kollidera med kulturvetenskaperna, med både filosofi och teologi som kärnämnen.

Newman fick omgående ett testfall för sin teori om sambandet mellan Guds uppenbarelse och människans förnuft. År 1859 publicerade Charles Darwin sitt banbrytande verk On the Origin of Species by means of  Natural Selection. Boken utlöste en av kyrkohistoriens häftigaste jordbävningar på kristet håll, både i den katolska och den anglikanska Kyrkan. I Newmans reaktion möter vi ett kraftfullt igenkännande av evolutionsteorin, utifrån ett slags försmak av Andra vatikankonciliets insikter drygt 100 år senare. Newman säger ordagrant: i evolutionsteorin finner jag ingen motsägelse mot tron på en allsmäktig Gud och beskyddare (Protector). Newman var förmodligen den förste från kristet håll som kunde acceptera och ge stöd åt Darwins revolutionerande idé. Dessutom stod han i en långvarig och nära kontakt med den franske biologen St. George Mivart, vars verk om evolutionen han läste och beundrade.

Men då dyker frågan upp om inte Newman genom sina positiva ställningstaganden till de empiriska vetenskapernas fynd kommit i klammeri med sin Kyrkas ledning. Vi får komma ihåg att Newman var en intelligent, ja i själva verket intellektuell och mycket taktfull och sensibel engelsk gentleman. Som sådan respekterade han de romerska prelaterna, men jag tror inte att han tyckte om deras något högtidliga och ibland väl ceremoniösa beteende. Det som hjälpte honom att förhindra potentiella konflikter och övervinna uppseglande strider var hans teori om samvetet.

Det intressanta är nämligen att Newman kunnigt och tydligt sammanförde de två traditionella betydelserna av samvetsbegreppet. Å ena sidan är samvetet en moral sense, det vill säga en etisk omdömesförmåga, ett instrument som hjälper människan att urskilja gott och ont, rätt och fel. I den meningen är conscience the principle of Ethics. Men samvetet innebär också en sense of duty vilket innebär plikt- och ansvarsmedvetande. Detta är förankrat i den mänskliga existensens kärna där Gud själv bor. På det viset är Conscience the principle of Religion.

Det är alltså dessa tre mosaikstenar som jag hoppas förtydligar porträttet av Newman och även profilen av Newmaninstitutet: (1) Mellan tro och vetande bör det råda en dialog och inte konfrontation, (2) Evolutionsläran och andra naturvetenskapliga landvinningar utgör välkomna komplementära kunskaper i relation till de tolkande kulturvetenskaperna, särskilt filosofi och teologi, (3) Samvetet grundlägger människans etiska och andliga självbestämmande.

Kära vänner och medarbetare i vårt gemensamma uppdrag att föra vidare och utveckla arvet efter Newman: Låt oss känna oss stolta över det vi redan har åstadkommit, men lika ödmjuka och ivriga inför nuets och framtidens stora uppgifter. Ignatius av Loyola sade till sina efterföljare: bevara Andens frihet. Newman skulle helhjärtat instämma. Man kan inte åstadkomma något stort om man är bunden till händer och fötter och om inte tankens flykt får pröva sina vingar.

Erwin Bischofberger

 

Regimtrogna präster i Vietnams parlament

Sju vietnamesiska katolska präster har valts in i nationalförsamlingen eller provinsråd, vilket de hade ansökt om inför de allmänna valen den 22 maj. Det officiella valresultatet har nu offentliggjorts, och det säger att två präster valts in i parlamentet, och ytterligare fem på lokal provinsnivå. Kandidaturen för fader Phan Khac Tu i Ho Chi Minh City misslyckades dock, efter att han under valkampanjen uppgivit att han tillverkat bomber i en kyrka i Saigon under kriget i Vietnam. Katolikernas reaktioner på valresultatet har varit starka – både från lekfolk och ordensfolk. Katolska präster är enligt kyrkolagen förbjudna att inneha politiska poster, med tanke på åtskillnaden mellan kyrkan och stat, och många anser att prästerna genom sitt agerande allvarligt undergräver kyrkans trovärdighet.

På nationell nivå valdes fader Tran Manh Cuong, från stiftet Ban Me Thout, och fader Le Ngoc Hoan, från stiftet Bui Chu in i Vietnams nationalförsamling. Fem präster valdes dessutom in i lokala provinsråd: fader Do Quang Chi i Ho Chi Minh City och fader Phan Dinh Sonen i Can Tho, en stad i södra delen av landet. Dessutom finns fader Nguyen Van Vinh, fader Nguyen Van Hau och fader Hoang Tai Lan  i stiften Nha Trang, Ba Ria och Vinh, som behåller sina platser i Khanh Hoa, Ba Ria-Vung Tau och Quang Binh. Slutligen har ytterligare 20 präster blivit invalda på olika lägre regionala nivåer.

Dock invaldes inte alla prästerliga kandidater som ställt upp i valet. Fader Tran Van Qui i Hue misslyckades tack vare en stark oppositionskampanj som ordnades av lokala katoliker mot hans nominering. Men många tror att valresultatet hade förutbestämts av kommunistpartiet innan själva omröstningen, och att fader Qui var tvungen att ”ge vika” för några viktigare kommunister.

Nomineringen av präster i det senaste valet har väckt bitter debatt i Vietnam. Motståndarna påpekar att den kanoniska lagen – artikel 285-3 – förbjuder präster att inneha politiska uppdrag, utom i undantagsfall och med särskilda undantag som beviljas ​​av kyrkan.. I ett öppet brev till kyrkans ledare i Vietnam hävdar många präster, inklusive fader Nguyen Van Ly – en dissident som har tillbringat 15 år i fängelse – att anslutning till kommunistpartiet är att anse som en kriminell handling och han ber biskoparna om disciplinära åtgärder mot dessa präster.

Kontroversen har också tagits upp av kardinal Jean Baptiste Pham Minh Man, ärkebiskop i Ho Chi Minh City, som krävt blockering av kandidaturen för fader Tu. Denne präst är också, bland annat, vice ordförande i Kommittén för vietnamesiska katolikers solidaritet (CSVC), en regeringstrogen organisation som vill skapa en kyrka separerad från Rom. De kommunistiska ledarna motsatte sig ärkebiskopens beslut att förbjuda prästen från att fira sakramenten och organiserade ”spontana” demonstrationer. Men detta var inte tillräckligt för att blockera nomineringen. Dessutom fortsätter fader Tu att fira sakramenten oberoende av kardinalens förmaningar.

Av de mer än 2 800 vietnamesiska katolska prästerna har flera hundra anslutit sig till CSCV och de fortsätter att skapa problem och opposition inom kyrkan. Men ingen präst i Hanoi kandiderade i det senaste valet. I samtal med nyhetsbyrån AsiaNews om förekomsten av katolska präster inom det kommunistiska partiet, konstaterar fader Joseph Nguyen i ärkestiftet i Hanoi att det ”inte på något sätt förbättrar villkoren för kyrkan” eftersom de ”aldrig har upphävt sin röst mot regimens förtryck”. Tvärtom. När kränkningarna av religionsfriheten förvärras – exempelvis genom fysiska övergrepp mot präster som vågar utmana regimen – har prästerna som finns nära kommunistpartiet krävt strängare straff. Fader Joseph Tran tillägger: ​​”Prästernas närvaro i de kommunistiska organisationerna har djupt undergrävt förtroendet för kyrkan och effektiviteten i deras uppdrag”. Han säger att särskilt de unga katolikerna i landet uppfattar dessa prästers samverkan med regimen som en skandal.

Nguyen Thanh / AsiaNews 2011-06-03