Archive

Monthly Archives: juni 2009

I anslutning till midsommarhelgen når Signum nr 5 prenumeranternas brevlådor. Ett välmatat sommarnummer med artiklar som spänner över ett brett fält.

I ledaren diskuterar Philip Geister frågor om personlig integritet och privatsfär i internets tidevarv. Och under Aktuell belyses debatten om Barack Obamas utnämning till hedersdoktor vid det katolska Notre Dame-universitetet. Jonas Gardells Jesusbild skärskådas av Gösta Hallonsten, medan Elisabeth Stenborg ställer sig frågan vad man har för nytta av skönlitteratur. Dessutom förklarar Anders Kvist vad som ligger bakom den internationella finanskrisen. Och Anders Piltz intervjuar Antje Jackelén om förhållandet mellan naturvetenskap och religion. Bland mycket annat.

Ett axplock av artiklarna finns som vanligt på Signums hemsida. Signums redaktion ber att få önska givande läsning!
Ulf Jonsson 2009-06-19

I dag fyller en av världens mest kända och respekterade filosofer, Jürgen Habermas, 80 år. En stor del av de åttio åren har han ägnat sig åt att reflektera över frågor om kunskap och rationalitet i ljuset av samhällsfilosofiska problemställningar.

Habermas växte upp i ett protestantiskt hem i norra Tyskland och han beskriver sig själv som ”religiöst omusikalisk”. Ännu i början av 80-talet förutspådde han  religionens totala försvinnande ur det moderna samhället, med undantag för vissa kraftlösa rester i privatlivet. Sedan dess har han fullständigt ändrat uppfattning om den saken, vilket bland annat märktes i en uppmärksammad debatt med kardinal Joseph Ratzinger (numera påven Benedictus XVI) i januari 2004. Numera är Habermas övertygad om att religionen definitivt har kommit för att stanna. Och han tycker dessutom att det är bra så. Samhället behöver religionen för att inte spåra ur, anser han numera. I en understreckare i dagens Svenska Dagbladet skriver undertecknad om Habermas väg till en ny, positiv syn på religionens roll i vår tid.

Ulf Jonsson 2009-06-18

Den internationella Teologkommissionen, som består av ett antal internationellt renommerade teologer och som fungerar som rådgivningsorgan till Troskongregationen i Rom, har nyligen färdigställt ett dokument om en naturrättsligt grundad universell etik. Dokumentet bär titeln På spaning efter en universell etik och finns än så länge bara på franska och italienska.

I Teologkommissionens nya dokument betonas hur viktigt det är att ha en etik som är objektiv och universellt giltig, och som inte låter sig manipuleras av politiska och massmediala påtryckningar. I en intervju har en av kommissionens medlemmar, dominikanen Serge Thomas Bonino, förklarat att ”det gäller att vaska fram de värden som är giltiga inte endast inom ramen för någon viss bestämd kultur, social grupp eller religion.”

Bland de teman som behandlas i dokumentet återfinns frågor rörande förhållandet mellan etiska överväganden å ena sidan och ekonomiska, rättsliga och politiska faktorer å andra sidan. I dokumentet heter det: ”I enlighet med naturrätten är både enskilda människor och mänskliga gemenskaper kapabla att i ljuset av förnuftet urskilja de grundläggande riktlinjer för mänskligt handlande som står i överenstämmelse med den mänskliga naturen och att formulera dessa riktlinjer på ett korrekt sätt. Dessa riktlinjer är giltiga både inom moralens, rättens och politiskens områden.” Dokumentets sista kapitel kompletterar de föregående naturrättsliga resonemangen med att visa på Jesus Kristus som trons ledstjärna för mänskligt handlande.
Ulf Jonsson 2009-06-16

I en läsvärd, signerad ledare i Upsala Nya Tidning kritiserar Maria Ripenberg idag förbundet Humanisterna för att inte skilja mellan stat och samhälle när de kräver ett sekulärt samhälle. En sak är att staten är sekulär, och att vi inte längre har någon statskyrka. Frågan om religionens roll i samhället är däremot en annan fråga, understryker Ripenberg. I samhället måste det få finnas plats för olika slags syn på livet, såväl religiösa som icke-religiösa. Ripenberg framhåller: ”Humanisterna ‘arbetar för att värna det sekulära samhället.’ Men det är faktiskt staten som ska vara sekulär och hålla isär religion och politik.” Ripenberg avslutar sin tänkvärda ledare med orden: ”Humanisterna klarar helt klart inte att skilja på stat och samhälle. Det är allvarligt.” Läs hela ledartexten här: http://www2.unt.se/pages/1,1826,MC=25-AV_ID=919461,00.html
Ulf Jonsson 2009-06-11

Ordföranden för den europeiska biskopskonferensens utskott för EU-frågor, biskop Adrianus van Luyn, hoppas att dialogen mellan kyrkan och EU skall fördjupas efter det senaste valet till EU-parlamentet, ”till tjänst för människovärdet och det allmänna bästa”. Samtidigt beklagade van Luyn det låga valdeltagandet (i genomsnitt 42,9 %): ”Ett så lågt valdeltagande är desto mer obegripligt eftersom Europaparlamentet kommer att öka i inflytande och kompetens sedan Lissabon-fördraget trätt i kraft.” Europaparlamentet borde alltmer kunna bli ”en stark företrädare för medborgarna”.

”Det låga valdeltagandet är uttryck för en ännu svag eller felande europeisk gemenskapskänsla”, betonade biskopen i Rotterdam. Man har lagt alltför liten vikt vid utformandet av det civila samhället i jämförelse med det gemensamma utrymmet för handel och ekonomi. De europeiska institutionerna, de nationella regeringarna, de politiska partierna och kanske även kyrkorna borde därför ställa sig frågan: ”Har vi bidragit tillräckligt till att ett europeiskt medvetande växer fram hos medborgarna?”

Biskop van Luyn påminde om att integrationen är en enastående process i historien sedan 60 år tillbaka. När vi nu står inför finanskrisen, klimathotet och fortsatt kris i världens livsmedelsförsörjning finns det i själva verket inga alternativ till ett gemensamt Europa, ett Europa som talar med en röst och som gemensamt arbetar för rättvisa och fred.

Med tanke på det låga valdeltagandet sade den juridiska rådgivaren till den europeiska biskopskonferensen, Thomas Pickartz, i en intervju med Vatikanradion att ”det är nödvändigt att de europeiska institutionerna gör sitt arbete mera genomskinligt.” Biskoparna inom EU är övertygade om att det är ”en kristlig plikt att inte vara likgiltig gentemot Europa”. Grundarna av EU -­ Robert Schumann, Konrad Adenauer, Alcide De Gasperi – inspirerades av sin kristna tro och de skisserat Europa som ett stort freds- och försoningsprojekt. Därför uppmanar Europas katolska biskopar alla kristna  att bygga vidare på Europas hus och att inte vara likgiltiga inför det europeiska projektet.

Sedan åratal tillbaka finns det en ”öppen och regelbunden dialog” mellan kyrkan och EU-institutionerna. Inom ramen för denna dialog, som rentav kommer att bli europarätt i Lissabonfördraget, kommer man att försöka  bygga upp goda relationer till alla politiska partier. Då finns det inget parti som kan göra anspråk på att ha monopol på dialogen med kyrkan.

Även om Europaparlamentet ännu utnyttjas alltför litet, finns det ”alltflera politiska områden, inom vilka det är nödvändigt att Europa talar med en tunga”, sade Pickartz. Kampen mot klimathotet kan till exempel inte åstadkommas enbart på nationell nivå. Även energiförsörjningen och respekten för mänskliga rättigheter är frågor där Europa borde tala med en enhetlig stämma gentemot andra stater.
KATHPRESS 2009-06-10