Lissabonfördraget träder i kraft idag

Tisdagen den 1 december träder det nya fördraget för Europeiska unionen, det s k Lissabonfördraget, i kraft.  För nästan tio år sedan, den 17 december 1999, samlades konventet för första gången för att börja utarbeta fördraget. Redan vid sitt möte i Nice år 2000 kunde EU:s regerings- och statschefer proklamera att de ställde sig bakom fördragets Charta med grundläggande rättigheter.

Samtidigt pågick en intensiv diskussion i många europeiska länder om huruvida kristendomen och den judisk-kristna värdegrunden uttryckligen borde nämnas i fördragstexten. Uppfattningarna gick starkt isär på denna punkt. Somliga länder önskade ett uttryckligt omnämnande av den kristna gudstron i fördragstexten, medan andra var bestämt emot det.

I juni 2003 enades konventet, under ledning av den förre franske presidenten Valery Giscard d’Estaing, om en kompromiss. I fördragets preambel infogades en formulering om Europas ”kulturella, religiösa och humanistiska arv”, men utan att judendomen och kristendomen uttryckligen nämns vid namn. Ända fram till i juni 2004 drev dock sju EU-länder linjen att Gud uttryckligen borde omnämnas i fördraget, vilket dock inte blev fallet.

Irland, som i en folkomröstning i juni 2008 först sade nej till Lissabonfördraget, sade sedan ja i en ny folkomröstning i oktober i år, efter att man fått göra vissa undantag på familje- och socialpolitikens områden.  Även Polen, Storbritannien och Tjeckien har fått göra vissa undantag från fördragstextens rättighetscharta.

Kyrkorna i Europa är ganska nöjda med Lissabonfördraget, även om kristendomen inte uttryckligen nämns i texten. I fördraget slås nämligen fast att EU:s organ ska föra öppna och regelbundna konsultationer med Europas kyrkor, ”under erkännande av det särskilda bidrag” som de tillför Europa.  Och åtskilligt av det som finns i Chartan om mänskliga rättigheter bär tydliga spår av den katolska socialläran.

Ulf Jonsson 2009-12-01

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: