Påvens möte med diplomatiska kåren i Vatikanen

Måndagen den 11 januari träffade påven Benedictus XVI de ambassadörer som är ackrediterade vid Heliga stolen. Påvens traditionella tal till diplomatiska kåren strax efter nyår brukar anses som ett av hans politiskt viktigaste tal under hela året. Sammanlagt är det numera 178 länder som har fulla diplomatiska relationer med Vatikanen. De senast upprättade diplomatiska förbindelserna är de med Ryssland, som nu för första gången fanns representerad med en ambassadör vid påvens mottagning under måndagen.

I sitt tal till ambassadörerna beklagade påven försummelser från länder runt om i världen när det gäller kampen mot klimatförändringen. De ”politiska och ekonomiska motstånd” som visar sig i kampen mot miljöförstöringen ”bereder mig stora bekymmer”, förklarade påven i sitt tal. Klimatförändringen ställer hela länders öde på spel, det gäller särskilt de små östaterna, betonade Benedictus XVI. Han kritiserade också det klena resultatet av klimatmötet i Köpenhamn. Nu måste man nå fram till ett avtal under de följande konferenserna i Bonn och Ciudad de Mexico, sa påven.  Om människan glömmer sina gränser hotas skapelsen, fortsatte påven, som uttryckligen hänvisade till miljöförsyndelserna det forna östblocket. Där sårade ett ”ekonomiskt system utan referenser till sanningen om människan” inte bara människornas och folkets värdighet och frihet utan också hela naturen.

Varning för en ”materialistisk mentalitet”:

Påven utpekade som den egentliga orsaken till världsekonomins ”dramatiska kris” och till miljöförstöringen ”en egoistisk och materialistisk mentalitet”. ”Förnekandet av Gud förvanskar den mänskliga personens frihet, samtidigt som den förstör skapelsen”, sade han. Han beklagade vidare att ”en hållning av ringaktning och ibland förakt gentemot religionen och särskilt mot den kristna religionen” utbreder sig allt mer i somliga länder i västvärlden.

”Om relativismen anses som ett väsentligt konstitutivt element av demokratin, då är det klart att det finns en fara för att man börjar betrakta åtskiljandet mellan kyrka och stat bara i exkluderande termer, eller närmare bestämt, som ett bestridande av religionens betydelse för samhället”, fortsatte påven. En sådan uppfattning skapar konfrontation och splittring, sårar freden, stör humanekologin och slutar, på grund sin  principiellt negativa inställning till andra, i en återvändsgränd. ”Därför måste åtskiljandet mellan kyrka och stat definieras i positiva termer, som ett främjande både av ett hälsosamt samarbete och av en anda av gemensamt ansvarstagande – allt detta grundat på en rättmätig autonomi för både det sekulära och det  andliga.

Påven positiv till Lissabonfördraget:

När Lissabonfördraget trädde i kraft började en ny fas i Europas integrationsprocess, ”som den Heliga Stolen fortfarande följer med välvillig uppmärksamhet”, konstaterade Benedictus XVI: ”Med tillfredställelse konstaterar jag att fördraget säger att den Europeiska Unionen ska underhålla en öppen, transparent och regelbunden dialog med kyrkorna. Dessutom skulle jag vilja uttrycka en önskan om att Europa ska komma ihåg källorna till sin kristna identitet när det bygger sin framtid.”

Påven kritiserade dock i sitt tal somliga länders nya lagstiftningar angående homoäktenskap. Dessa nya lagar betecknade han som försök att, med hänvisning till att man vill motverka diskriminering, ”underminera den biologiskt grundade skillnaden mellan könen”.

Påven fördömer våld mot kristna:

I en överblick på världsläget gick Benedictus XVI i sitt tal också in på våldet i flera olika stater. ”Pakistan skakades svårt av våld under de senaste månaderna. Några av dessa händelser riktade sig omedelbart mot den kristna minoriteten i landet. Jag ber om att allt görs för att sådana aggressioner inte ska upprepas och att de kristna kan känna sig fullständigt integrerade i sitt eget lands liv. I samband med våldet mot kristna får jag dessutom inte glömma det beklagansvärde attentat, som begicks under de senaste dagarna mot den koptiska gemenskapen i Egypten, när de firade jul”, fortsatte påven.

Med tanke på Afrika framhöll påven att världsfreden inte kan främjas utan en rättvis fördelning av naturens resurser. Jorden har förmågan att försörja alla dess invånare. Det går inte att på grund av egoismen ”några tänker bara på sig själva när de använder det som är bestämt för alla”. Angående Darfur, Somalia och Kongo beklagade påven att det råder närmaste en ”resignerad likgiltighet i den världsvida offentliga opinionen”.

Mot slutet av sitt tal uppmanade påven till en starkare kamp mot odling och langning av narkotika. I länder som Afghanistan och några länder i Latinamerika är knarkodling fortfarande en stor inkomstkälla. Här behövs en förändring. Påven uppmanade den internationella gemenskapen att inte finna sig i knarklangning och de genom knark framkallade moraliska och sociala problemen”.

Påven kritiserade slutligen med eftertryck de ökande försvarsutgifterna, inklusive kostnaderna för atomarsenalerna. Man borde istället använda dessa ”väldiga ekonomiska resurser” för att utveckla de fattiga länderna. Benedictus XVI sade att han i dessa frågor förväntar sig mycket av konferensen som ska kontrollera ickespridningsavtalet i New York kommande maj.

Kathpress 2010-01-12

Hela talet finns på denna länk.

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: