Arkiv

Monthly Archives: februari 2010

Idagsidan i Svenska Dagbladet har för närvarande en serie om Guds återkomst i samtida filosofi. På sin hemsida publicerar man idag en artikel med frågor om tro och vetande av undertecknad. Den som är intresserad finner här länken till artikeln som heter ”Fem frågor om tro och vetande”.

Ulf Jonsson 2010-02-27

Annonser

Den katolske biskopen av Groningen, Gerard de Korte, hyser starka betänkligheter mot att högerpopulisten Geert Wilders skulle komma att ingå i den kommande nederländska regeringen. Den omstridde högerpopulistens åsikter om minoriteter och om islam går inte att förena med den katolska socialläran, förklarade biskop de Korte i en intervju i onsdags med den frisiska tidningen Friesch Dagblad. Samtidigt förklarade biskopen dock att han på grund av sin demokratiska övertygelse var emot att Wilders och hans frihetsparti (PVV) redan i förväg skulle uteslutas från den principiella möjligheten att kunna ingå i en regering.

Efter en första opinionsundersökning har man i medierna spekulerat om kristdemokraternas (CDA) hittillsvarande regeringschef Jan Peter Balkenende skulle kunna tänka sig att bilda en regeringskoalition med Wilders parti, PVV. Under förra veckoslutet kapsejsade den hittillsvarande regeringskoalitionen, bestående av kristdemokrater, socialdemokrater (PvdA) och det religiösa partiet Christenunion (CU) på grund av stridigheter om den fortsatta insatsen av nederländsk trupp i Afghanistan. På tisdagen, den 23 februari, tillkännagavs att nyval skall äga rum i Nederländerna den 9 juni.

Biskop de Kortes uttalande väger särskilt tungt eftersom han är ansvarig i den nederländska biskopskonferensen för frågor som gäller relationerna mellan den katolska kyrkan och den politiska-samhälleliga sfären.

Kathpress 2010-02-25

Både politiker och företrädare för olika kyrkor i Mellanöstern har på sistone uttryckt oro över den växande utvandringen av kristna från denna region. De kristnas bidrag till det arabiska samhället är dock oersättligt, sade den libanesiske informationsministern Tarek Mitri under en internationell konferens, anordnad av den katolska Sant´Egidio-rörelsen i Rom i måndags, den 22 februari. I konferensen, som hade rubriken ”Kristna och muslimer från Mellanöstern i samtal med varandra” deltog 150 företrädare för olika kyrkor, politiker och sakkunniga från hela världen.

Franciskanernas ledare i Det heliga landet, pater Pierbattista Pizzaballa, framhöll likaså det ”enorma kulturella bidrag” som de kristna ger i Mellanöstern. En försvagning av dessa befolkningsgrupper skulle leda till en utarmning av hela regionen. Antagandet att det snart inte kommer att finnas några kristna kvar längre i Mellanöstern är dock, enligt Pizzabella, en ”myt”. Visserligen kommer det att finnas färre kristna kvar i regionen framöver jämfört med idag, men deras antal är idag högre än det var för 60 år sedan.

Den irakiske ärkebiskopen av Kirkuk, Louis Sako, förebrådde västvärlden att man inte har gett de kristna kyrkorna i Mellanöstern tillräckligt mycket stöd. Dessa känner sig bortglömda, sade den kaldeiske biskopen. Det finns knappast några framtidsutsikter för de kristna i hans land. Sako krävde likabehandling av kristna och muslimer i rättsväsendet.

Sant´Egidios ordförande, Marco Impagliazzo, betecknade Mellanöstern som ”modell” för kristnas och muslimers möjlighet att leva tillsammans. Denna region borde inte primärt betraktas som ett problem, sade Impagliazzo. Här finns också många viktiga historiska erfarenheter av samverkan att gripa tillbaka på.

Bland de omkring 20 föredragshållarna fanns vidare den syriske grekisk-ortodoxe ärkebiskopen av Beirut, Paul Youssef Matar, prefekten för Vatikanens kongregation för de orientaliska kyrkorna, kardinal Leonardo Sandri, den förre italienske presidenten, Oscar Luigi Scalfaro, liksom en journalist för den arabiska TV-sändaren Al Jazeera.

Sant´Egidios årliga konferens om läget för de kristna i Mellanöstern ägde i år rum för tredje gången. Sammankomsterna syftar till en fördjupning och utvidgning av dialogen mellan kristna och muslimer i regionen. Tilläggas kan att påven Benedictus XVI också har kallat till en extra biskopssynod om Mellanöstern i oktober.

Kathpress 2010-02-23

I lördags överlämnades det första exemplaret av årets utgåva av den katolska kyrkans statistiska årsbok, Annuario Pontificio, till påven Benedictus XVI.  Boken, som ges ut av Vatikanen och som är tjock som en tegelsten och innehåller en stor mängd statistiska uppgifter och annan slags information om den katolska kyrkan på det globala planet, uppger att antalet katoliker nu är uppe i en miljard ett hundra sextiosex miljoner. Det innebär en ökning med 19 miljoner sedan förra året. Procentuellt har andelen katoliker av jordens befolkning därmed sedan januari 2009 stigit från 17, 33 till 17, 40 procent.

Antalet katolska präster i världen har också ökat under de senaste åren, även om det rör sig om en jämförelsevis liten ökning. År 2000 fanns det 405 178 katolska präster, numera är siffra uppe i 409 166. Av dessa lever 47,1 % i Europa och 30 % i Nord- och Sydamerika. Bara 13,2 % av de katolska prästerna lever i Afrika, och 7,7 % i Asien. Utvecklingen går dock i riktningen mot att en växande andel av prästerna lever i Afrika och Asien, medan andelen europeiska präster sjunker.

Antalet ordenssystrar har globalt sett sjunkit med 7,8 % sedan år 2000, från 801 185 till 739 067. Minskningen har framför allt drabbat Europa och den amerikanska kontinenten, medan antalet ordenssystrar däremot har ökat i Asien (med 21, 2 %) och i Afrika (med 16,4 %) under de senaste tio åren.

När det gäller seminaristerna, alltså de som håller på att utbilda sig till präster, så har antalet stigit från 115 919 i januari förra året till 117 024 i januari i år.

Ulf Jonsson 2010-02-22

Utbildningsminister Björklund och partiledare Ohly utkämpade en uppfriskande duell i radions P1 idag, på askonsdagsmorgonen. Saken gäller Skolverkets förslag till nya läroplaner i historia och religion. Tanken är att hoppa över antiken och medeltiden och starta på allvar i 1700-talet. Kristendomen ska inte längre ges någon särställning bland religionerna.

Vad Ohly tänker om antik och medeltid kan man bara gissa, men hans åsikt om kristendomen är klar: den har mest varit av ondo. Religionsfrihet bör främst vara frihet från religion, om vi själva och våra barn ska leva i ett drägligt samhälle. Björklund menar att saken inte gäller vilken religion som är bäst utan att kristendomen har haft en ojämförlig påverkan på det samhälle som vi oreflekterat är en del av. Det är bra om alla vet hur det blev vad det nu är.

Björklund har naturligtvis rätt. Man kan säga mycket till kristendomens nackdel: korståg, inkvisition, kättarbål, prästskandaler och knutbyar. Men då måste man samtidigt på pluskontot uppföra några givna historiska fakta: kristendomen medförde uppvärderingen av slavar, kvinnor, barn, ogifta, invalider och andra improduktiva medlemmar av samhället. Den kristna teologin uppfann begreppet person, med individuellt ansvar och okränkbart värde. Kyrkans fattigvård är välfärdens rötter. Kyrkans lagstiftning övertog den romerska juridikens principer och avskaffade ättens styrka som rättens grund.

Det alfabet du nu läser är designat av präster och infört i det karolingiska skolsystemet, som i sinom tid uppfann universiteten, där man hade disputationen som livsform, den systematiska prövningen av alla argument för och emot en viss lösning. Klostren revolutionerade jordbruket och i förlängningen ekonomin. Medeltidsteologerna lade grunden för teorin om mänskliga rättigheter. Jesuiterna uppfann kooperationen (i Paraguay). Franska revolutionens paroller, frihet, jämlikhet, broderskap, är sekulära parafraser på det kristna evangeliet. Kristna idealister lyckades avskaffa slavhandeln och skapa Röda korset och andra humanitära organ. Kommunismens fredliga kollaps i Östeuropa möjliggjordes av kristna aktivister.

Den obevisbara dogm som vi alla hyllar, att alla människor har lika värde, är enligt Jürgen Habermas en sekulär översättning av den judisk-kristna satsen att vi är skapade till Guds avbild. Hade översättningen varit möjlig utan originaltexten? Ingen idag vill leva i en stat som inte i något avseende påverkats av kristendomen. Inte ens Lars Ohly hade velat leva i en förlängning av det romerska imperiet eller de nordiska klanerna

Samhällen formas inte av obönhörliga historiska processer. En utveckling går inte nödvändigtvis till det bättre. Den tyske juristen Böckenfördes maxim att den frihetliga, sekulära staten lever av förutsättningar som den inte själv kan garantera gäller också i vårt land. Garantierna kan inte skapas genom politiska beslut, men politiska åtgärder, inte minst läroplaner, kan åtminstone bädda för att alla får möjligheten att bilda sig en uppfattning om varför vi är de vi är och om politikens chanser och risker, möjlighet och begränsning.

De som vill censurera och filtrera historiska fakta av ideologiska skäl vill hålla befolkningen okritisk mot makten, för att sedan lättare kunna manipulera den.

Anders Piltz 2010-02-17

I hundratals år har man tagit det för mer eller mindre självklart att de två skallar som förvaras i relikskrinet i Vadstena klosterkyrka tillhör den heliga Birgitta och hennes dotter Katarina. Arkeologiska undersökningar under 1950-talet pekade på att det ena kraniet kom från en kvinna som var mellan 60 och 70 år gammal, och att det andra kom från en kvinna som var mellan 50 och 55 år, vilket skulle passa bra in på Birgitta och hennes dotter Katarina. Forskare vid Uppsala universitet publicerar dock idag, tisdagen den 16 februari, en rapport med den överraskande slutsatsen att så med stor sannolikhet inte är fallet. De bägge skallarna i relikskrinet i Vadstena har förmodligen ingenting att göra med vare sig den heliga Birgitta eller hennes dotter Katarina. Resultaten av de aktuella forskningarna presenteras idag på plats i Vadstena klosterkyrka klockan 15.30.

På uppdrag av Vadstena församling har docent Marie Allen och hennes forskargrupp vid institutionen för genetik och patologi vid Uppsala universitet, med hjälp av avancerad DNA-analys kommit fram till att de två kranierna inte kan tillhöra mor och dotter. Det äldsta kraniet kan med kol-14-metoden dateras till 1200-talet, då Birgitta ännu inte var född, medan det andra kraniet kommer från en kvinna som levde på 1400-talet. Bägge metodernas resultat stöder alltså tillsammans varandra. I relikskrinet finns också ett lårben. Detta har dock inte DNA-analyserats och frågan är öppen, om det möjligen kan tillhöra Birgitta eller Katarina. Den arkeologiska undersökningen på 1950-talet tydde på att lårbenet kom från Birgitta.

På sin hemsida presenterar Uppsala universitet idag dessa forskningsresultat. I Signum nr 4 i fjol publicerade vi en utförlig artikel av Barbro Lindqvist om frågan, Birgittas skalle – en kriminalgåta på väg att lösas?. Den artikeln handlar framför allt om ett tredje kranium som sägs tillhöra Birgitta, och som nu förvaras i Uden i Nederländerna. Detta kranium har ännu inte undersökts med de nu använda forskningsmetoderna.

Elisabeth Stenborg 2010-02-16

Igår, torsdagen den 11 februari, var en historisk dag för relationerna mellan EU och kyrkorna i Europa. I Wien genomfördes nämligen på torsdagen det första officiella dialogmötet mellan representanter för kyrkorna i Europa och EU:s ministerråd. Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december, föreskriver att representanter för de stora kyrkorna ska träffa representanter för EU:s ledning till regelbundna möten. Denna gång representerades den katolska kyrkan av den österrikiske kardinalen Christoph Schönborn, den ortodoxa kyrkan av den rumänske biskopsvikarien Nicolae Dura, och den lutherska kyrkan av den tyske biskopen Michael  Bünker. Även ytterligare några andra kyrkor var representerade vid mötet. EU:s delegation leddes av EU-ministern för europeiska och internationella angelägenheter, Michael Spindelegger. På dagordningen stod bland annat frågor om asyl och migration, religionsfrihet och religiösa symboler i statliga skolor.

EU har självt framhävt kyrkornas viktiga roll i Europa framhöll biskopsvikarie Dura, och han hänvisade till ett uttalande av Europaparlamentets talman, Jerzy Buzek. Denne underströk nyligen i ett tal att solidaritet och sammanhållning är väsentliga för EU, och att kyrkornas roll därför har lyfts fram i Lissabonfördraget genom en särskild ”dialogklausul”. EU-minister Spindelegger bekräftade å sin sida samma sak i sitt tal. För honom är kyrkorna och de religiösa gemenskaperna en ”integrerad del av den europeiska historien och den europeiska identiteten”. ”En tydlig röst från kyrkorna är av stor betydelse, inte bara för den europeiska enheten, utan också för att stärka acceptansen för unionen hos befolkningen,” förklarade Spindeldegger i ett av sina inlägg.

Kyrkorna är bekymrade över behandlingen av asylsökande

Kyrkorna följer noga och med oro utvecklingen på området ”asyl och migration” förklarade Dura. Asylsökanden som söker skydd mot förföljelse, och därför behöver hjälp, får i den offentliga debatten inte likställas med kriminella, betonade de kyrkliga företrädarna i samtalet med utrikesminister Spindelegger. Man måste också alltid göra en tydlig åtskillnad mellan ”asyl” och ”migration”.

Spindelegger uppskattade kyrkornas engagemang på detta område, och han betonade: ”Just kyrkornas initiativ, som bygger på mänskliga rättigheter, människovärde och solidaritet, är absolut nödvändigt. Med sina aktiviteter och initiativ på dessa områden bidrar kyrkorna väsentligt till den sociala sammanhållningen och lugnet i Europa.”

Religiösa symboler i offentliga lokaler

Ett viktigt ämne för överläggningarna i Wien var också frågan om religionsfrihet och den omdiskuterade domen mot krucifix i italienska skolor. framhöll biskopsvikarie Dura. Han var tacksam för ministerns klara uttalande i denna fråga.

Spindelegger förklarade i ett eget pressmeddelande efter mötet att han anser det viktigt, att Europadomstolen för mänskliga rättigheter tar hänsyn till den mångåriga rättsuppfattningen hos de stater som ingått den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, enligt vilken religionsfriheten inte utesluter närvaron av religiösa symboler också i det offentliga rummet. ”Tvärtom,” förklarade EU-ministern; ”var och en har rätt att utöva sin religion eller livsåskådning enskilt eller gemensamt, offentligt eller privat.”

Kathpress 2010-02-12