Irländsk tv övertolkar brev från Vatikanen

I måndags kväll (17 jan) sände den irländska tv-stationen RTE ett program, Unspeakable crimes, där man hävdade att Vatikanen år 1997 aktivt försökte hindra biskopar på Irland att ingripa mot präster som gjort sig skyldiga till pedofilövergrepp. Uppgifterna i tv-programmet bygger på ett brev skrivet av Vatikanens dåvarande diplomatiska sändebud i Dublin, ärkebiskop Luciano Storero.

Påvens presstalesman Federico Lombardi hävdar däremot i ett uttalande i Vatikanradion under onsdagen (19 jan) att uppgifterna i tv-programmet bygger på en misstolkning av brevet ifråga. Syftet med brevet var inte att präster som misstänktes för pedofilövergrepp skulle skyddas mot de rättsliga påföljderna enligt irländsk lagstiftning (t ex genom att mörka sådana fall), utan istället att man ville inskärpa att de juridiska reglerna för kyrkliga processer mot sådana präster måste följas strikt. Lombardi understryker i sitt uttalande att det ingenstans i brevet står att biskoparna inte ska polisanmäla pedofilövergrepp.

Den ansedde Vatikankännaren John Allen skriver i en kommentar att ”brevet bekräftar att Vatikanen i slutet av 1990-talet var ambivalent när det gäller huruvida man skulle kräva av biskoparna att anmäla övergreppen till polisen och de civila myndigheterna.” Brevet är pinsamt för Vatikanens offentlighetsarbete, men det räcker enligt Allen inte som belägg för att visa att Vatikanen vid den tiden hade en generell policy av mörkläggning av pedofilövergrepp. Den mest kontroversiella formuleringen i Storeros brev lyder: ”en obligatorisk plikt att (polis-)anmäla övergrepp föranleder allvarliga reservationer av både moralisk och kyrkorättslig natur” (a mandatory reporting policy gives rise to serious reservations of both a moral and canonical nature).

Allen pekar i sin kommentar på flera olika omständigheter som stöder den tolkning av brevet som påvens pressekreterare Lombardi gav under onsdagen – nämligen att syftet med brevet var att de irländska biskoparna borde agera så att misstänkta präster inte skulle kunna undgå de kyrkorättsliga straffen för sin brott, samtidigt som tystnadsplikten i samband med bikt upprätthölls. Brevet kan därmed, enligt Allen, sägas indikera ”en ganska tuff hållning gentemot övergrepp, snarare än en vilja att mörka dem”. Dessutom utgjorde brevet inte någon bindande norm i kyrkan, utan var snarare uttryck för vissa enskilda ledande personers uppfattningar vid den tiden (nämligen ärkebiskop Storero och bakom honom sannolikt den dåvarande chefen för Kleruskongregationen kardinal Dario Castrillion Hoyos). Allen sammanfattar med att säga att brevet från 1997 inte framstår som ett uttryck för Vatikanens dåvarande policy för pedofilövergrepp, utan snarare som ett uttryck för uppfattningen hos en förlorande sida i en intern maktkamp inom Vatikanen.

I det irländska tv-programmet behandlas bland annat fallet med prästen Tony Walsh, som fälldes av en kyrklig domstol på Irland 1992 och avsattes från prästämbetet. Men Walsh överklagade domen till Vatikanen och under tiden gjorde han sig skyldig till nya övergrepp. Även i Vatikanens process fälldes Walsh för övergreppen, men nu dömdes han istället till en tio år lång bottid i ett kloster.

Som reaktion på bland annat fallet Walsh införde de irländska biskoparna år 1996 nya riktlinjer som bland annat innebar att alla misstänkta fall av pedofilövergrepp bland präster automatiskt skulle anmälas till polisen. Enligt tv-programmet skulle Vatikanens brev från 1997 ha varit ett försök att få de irländska biskoparna att backa från regeln att alla misstankar om pedofilövergrepp automatiskt skulle anmälas till polisen. Men enligt kommentaren från påvens presstalesman är detta alltså en misstolkning av brevets syfte.

I tv-programmet behandlas också utförligt den nuvarande påvens hantering av pedofilskandalerna, både under hans tid som chef för Troskongregationen och under hans tid som påve. Det sägs i programmet att kardinal Joseph Ratzinger var en av de första i Vatikanens ledande kretsar som tog problemet med pedofilövergrepp på allvar, och att han försökte införa nya, mer snabba och effektiva sätt att ta itu med problemet, men att han motarbetades av bland andra kardinal Dario Catrillon Hoyos.

Fram till år 2001 handlades anmälningar om pedofilövergrepp bland katolska präster av Kleruskongregationen i Vatikanen, som då leddes av kardinal Castrillon Hoyos. Sedan år 2001 handläggs sådana fall, på initiativ av den dåvarande kardinal Ratzinger (den nuvarande påven Benedictus XVI) istället av Troskongregationen i Vatikanen.

Av ett nyligen offentliggjort brev (i La Civiltà Cattolica 4 dec 2010) framgår av Ratzinger redan i februari 1988 föreslog att Vatikanen skulle införa snabbare och enklare processer mot präster som misstänktes för pedofilövergrepp, så att dessa fortare kunde avsättas från prästämbetet. Ratzingers initiativ uppges ha motarbetats av bland andra kardinal Castrillon Hoyos. Så småningom ledde dock Ratzingers initiativ till att Vatikanen ändrade sin policy, så att de kyrkliga processerna mot pedofilmisstänkta präster numera går snabbare och misstankar om pedofilövergrepp anmäls till polisen.

Vatikanradion, NCR, Kathpress 2011-01-19

Ytterligare info här.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: