Europadomstolen och krucifixen i skolorna

I fredags kom utslaget från Europadomstolen för mänskliga rättigheter i den långdragna processen om krucifixen i klasssrummen i de italienska skolorna. En kvinna i Italien har under flera år drivit en process för att tvinga de statliga skolorna att ta bort de kors som traditionellt brukar finnas i skolorna i Italien, med hänvisning till att hon önskade att hennes barn inte ska utsättas för religiös påverkan i skolan. Processen, som först gick genom alla instanser i Italien, har nu genom beslutet av domstolen i Strasbourg fått sitt slutgiltiga avgörande i högsta instans. Femton av domstolens sjutton domare röstade för att det ska vara tillåtet också framöver att ha krucifix i de italienska klassrummen. Det innebär en revidering av ett tidigare domslut i en lägre instans från den 3 november 2009.

Frågan har varit mycket debatterad runt om i Europa, även om den inte fått särskilt stor uppmärksamhet här i Sverige. Men på ett principiellt plan är frågan av stor vikt. Den handlar om vad statens religiösa neutralitet innebär i praktiken. Kräver statens konfessionella neutralitet att det offentliga rummet rensas från religiösa symboler? Enligt Europadomstolen uppenbarligen inte. Och det är lätt att hålla med. Den sekulära statens konfessionella neutralitet behöver inte implicera en avog förbudsmentalitet gentemot religiösa uttryck.

Religiösa symboler kan väcka reaktioner av vitt skilda slag, också starkt personliga. Samtidigt kan man inte bortse från att de inte enbart är uttryck för en personlig bekännelse, de ingår också som en del i ett gemensamt kulturarv. Och förbud mot gemensamma kulturella uttryck kan i sig ses som en form av förtryck. Dessutom är det nog få av oss – troende eller inte – som i längden skulle trivas i en livsåskådningsmässigt fullständigt neutral offentlig miljö, där varken religiösa eller religionskritiska symboler tilläts förekomma. Ett öppet och tolerant samhälle främjas inte i första hand genom att man försöker förbjuda allt som man själv inte uppskattar. Det borde också religionskritiskt inställda personer kunna hålla med om.

Från Vatikanens sida har domstolens utslag hälsats med tillfredställelse. ”Utslaget bekräftar på högsta internationella juridiska nivå att de mänskliga rättigheternas kultur inte står i strid mot den europeiska kulturens religiösa rötter”, heter det i ett uttalande av påvens presstalesman Federico Lombardi. Samtidigt framhöll Lombardi det positiva med att domstolens utslag ger ett visst utrymme för olika tillämpningar i olika EU-länder, beroende på ländernas skilda traditioner.

Det påvliga kulturrådets ordförande kardinal Gianfranco Ravasi har likaså framhållit att ”korset är en central symbol för den västerländska kulturen, oavsett om man har ett religiöst synsätt eller inte. Om religiösa symboler förbjuds i det offentliga rummet förlorar kulturen sin identitet.” Även ordföranden för den Europeiska biskopskonferensens råd, den ungerske kardinalen Peter Erdö, har förklarat sin tillfredställelse med domstolens beslut, som innebär en revidering av ”det för både troende och icke-troende kränkande tidigare beslutet av den 3 november 2009. Ett nytt kapitel har därmed skrivits till den europeiska toleransens historia.”

Ulf Jonsson 2011-03-21

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: