Arkiv

Monthly Archives: juli 2011

Svenska Dagbladet publicerade i går, den 30 juli, en recension av journalisten Alan Poseners bok ”Påvens korståg”. Man kan inte kalla det något annat än ett bottennapp. Poseners bok om påven Benedictus XVI (alias Joseph Ratzinger) är inte bara ”en stridsskrift” som han själv benämner den. Om man – som jag själv har gjort – noggrant läser boken från pärm till pärm, möter man det ena exemplet efter det andra på ensidigt faktaurval, orimliga tolkningar och betydelseglidningar.

Visst kan man ha olika åsikter om påven, men Poseners extremt ensidiga framställning är en ren nidbild. Ratzinger beskrivs i boken som en osympatisk och onaturlig figur redan som barn. Och därefter har det bara blivit värre, menar Posener. Det luktar katolikfobi lång väg.

Svenska Dagbladets recensent Fredrik Sjöberg antyder visserligen först att boken bör läsas med en skeptisk attityd, men sedan sväljer han ändå Posensers tolkning fullständigt. Inte en enda kritisk fråga till Poseners bild av Ratzinger får plats i Sjöbergs recension. Följdriktigt drar recensenten slutsatsen att Ratzinger har en skrämmande vision för framtiden: påven vill ha tillbaka medeltiden och själv börja utöva samma slags kontroll över Europa som ledarna i Teheran utövar i sin maktsfär.

Vad som är skrämmande i sammanhanget är väl snarare att ett hopkok av lösryckta citat och illviliga tolkningar uppenbarligen kan vinna tilltro även på stora tidningars kulturredaktioner. Man blir besviken över att Svenska Dagbladet nedlåter sig till sådant. Jag som trodde att Svenska Dagbladet hade ambitionen att låta kompetenta recensenter skriva om läsvärda böcker. Bottennapp, Svenska Dagbladet!

Ulf Jonsson 2011-07-31

Annonser

Italienska arkeologer uppger att de i samband med utgrävningar i västra Turkiet verkar ha funnit aposteln Filippos grav. Om uppgifterna stämmer rör det sig om en sensationell upptäckt. Filippos omnämns som lärjunge till Jesus på en rad ställen i Nya testamentet (exempelvis Joh 1:43; 12:21; 14:8; Apg 8:5).

Turkiska tidningar beskriver i dag, onsdag den 27 juli, den anmärkningsvärda upptäckten som gjorts under ledning av den italienske arkeologen Francesco D’Andria som ”en för kristenheten och den arkeologiska forskningen viktig upptäckt”. Den nyupptäckta graven befinner sig i den antika staden Hierapolis i närheten av det nutida Denizli. Själva kistan har man ännu inte öppnat.

Aposteln Filippos ska enligt traditionen ha varit verksam i nuvarande västra Turkiet och dött som martyr i Hierapolis. Arkeologen D’Andria förklarar att kistan ursprungligen placerats på ett annat håll, men att man under bysantinsk tid flyttade den till en kyrka, och att det är denna gamla bysantinska kyrka som arkeologerna nu har grävt fram, inklusive vad som verkar vara aposteln Filippos grav.

Utgrävningarna i Hierapolis utgör en del av ett antal utgrävningar som för närvarande genomförs av ett internationellt team av arkeologer i västra Turkiet.

Kathpress 2011-07-27

Läs mer här , här och här.

Den katolske biskopen i Oslo, Bernt Eidsvig, har i dag, tisdag den 26 juli, i en intervju förklarat sig övertygad om att norrmännen efter de fruktansvärda terrordåden i fredags kommer att värna sitt öppna och demokratiska samhälle. Biskop Eidsvig sade i sin intervju med den katolska nyhetsbyrån Kathpress så här: ”I lördags och söndags rådde det en mycket dämpad stämning här i vårt land. Men den stora demonstrationen vid rådhusplatsen i Oslo på måndagskvällen bidrog till att människorna började fatta mod igen. Det blev tydligt att vi kommer att slå vakt om vårt öppna samhälle och om våra demokratiska och mänskliga värden.”

Terrordåden framstår som någonting ofattbart, menar biskop Eidsvig: ”Man kan inte begripa hur något sådant är möjligt. Man ser med förskräckelse på hur en människa kan vara beslutsam att handla på det sättet. Medvetet har han räknat ut hur han skulle kunna döda så många människor, och sedan har han kallblodigt utfört dessa dåd.”

Biskop Eidsvig betonar i intervjun att man i sammanhanget bör vara försiktig med att använda uttrycket ’kristen fundamentalism’: ”Attentatsmannen har försökt att använda kristendomen för att försvara sina handlingar. Men man måste skilja på olika begrepp. Visst finns det fundamentalistiska kristna i Norge, men de skulle aldrig begå sådana handlingar och de har heller inga sympatier för attentatsmannen.”

Den katolska kyrkan i Norge är en invandrarkyrka och efter terrordåden söker sig många människor med utländsk bakgrund just till katolska kyrkan. Bara cirka tio procent av katolikerna i Norge är födda i landet. Biskop Eidsvig tillägger: ”Den katolska kyrkans bidrag till det norska samhället består bland annat i att hjälpa invandrade katoliker att finna sin plats i det norska samhället. Vårt samhälle är tillräckligt öppet för att man ska kunna leva sin katolska tro och samtidigt förena det med det kulturella arv som man har tagit med sig från sitt hemland.”

Kathpress 2011-07-26

Vid angelus-bönen vid lunchtid idag, söndag den 24 juli, upprepade påven Benedictus XVI sitt fördömande av fredagens terrordåd i Norge. I sitt tal vid lunchtid beskrev påven händelserna i Norge som ”förskräckande terrorhandlingar” och han uttryckte sitt djupa medlidande med de drabbade och deras anhöriga. Och han tillade: ”Jag vädjar med stor skärpa till alla att avvisa våldets väg och att för alltid bryta med hatets logik.”

Kathpress 2011-07-24, klockan 12.23

Påven Benedictus XVI uttrycker i ett kondoleansbrev till den norske kungen Harald V sitt deltagande med det norska folket i deras djupa sorg efter de ofattbara våldshandlingarna i Oslo och på Utøya. Han ber för offren och för deras anhöriga.

I brevet, som Vatikanen offentliggjorde på lördagseftermiddagen, heter det vidare: ”I denna tid av landssorg må alla Norges invånare stå eniga i beslutet att avvisa hatets och konfliktens väg, och utan fruktan fortsätta att verka för en framtid med ömsesidig respekt, solidaritet och frihet för kommande generationer.”

Påvens brev förmedlades på lördagseftermiddagen genom kardinalstatssekreterare Tarcisio Bertone.

Kathnet 2011-07-23

Från den 10 juli till den 24 juli har Signumbloggen sommarpaus. Under den perioden kommer alltså bloggen inte att uppdateras med nytt material. Däremot fortsätter Signums hemsida att uppdateras även under dessa dagar med nyhetsmeddelanden under rubriken Senaste nytt. Och så finns naturligtvis det stora arkivet med Signums artiklar tillgängligt också under  dessa veckor.

Red., 2011-07-09

För mig som katolik känns det naturligtvis fint om åtminstone några av världens omkring 1,2 miljarder katoliker får förtroendeposter och kan påverka samhälle, politik och ekonomi. Om de dessutom gör karriär som vanligt folk, tar ansvar och sköter sig, så är det en fjäder i hatten. Inte så att jag menar att människors värde beror på deras prestationer och framgångar. Men det är trevligt med lite bekräftelse på att katolicism kan förenas med samhällsengagemang, begåvning, medmänsklighet, rim och reson och allmän hyfs.

Så glädjande då att mitt i sommarvärmen genom Svenska Dagbladet (i går, den 7 juli) få belägg för att det i alla fall existerar två katoliker med sådan profil. SvD:s utrikeskorrespondent Karin Henriksson, som rapporterat läsvärt om Mexiko och USA i många år, fokuserar i sin artikel på ett politiskt aktivt mexikanskt tvillingpar i en artikel om latinos i USA. (Numera är så många som 50 miljoner invånare i USA hispanics.)

Tvillingparet Julián och Joaquín Castro beskrivs som glada, folkliga och skojiga. De har också en imponerande biografi. Karin Henriksson skriver: ”Bröderna Castro har samma cv: 36 år gamla, uppväxt med ensamstående mor som var engagerad i kampen för mexikan-amerikaners rättigheter redan på 1970-talet, tennisstjärnor i high school, Stanford-universitetet, juridik vid Harvard, demokrater, katoliker men inte dogmatiska i påvens anda.”

Det är väl härligt! En stunds reflektion över sluttampen lämnar dock en konstig eftersmak. Andra uppräknade fakta i tvillingarnas cv:n får stå okommenterade, men det måste tydligen preciseras att ”katolik” inte automatiskt betyder att man är ”dogmatisk”. Med andra ord, också katoliker kan vara resonabla och öppna för argument. Vilket man ju verkligen får hoppas, med tanke på att vi utgör en sjättedel av jordens befolkning. Man frågar sig, finns det kanske fler vettiga katoliker än detta mexikanska tvillingpar? Om det visar sig att hyfsat många katoliker är vettiga och resonabla som folk är mest, borde sådana förklarande tillägg vara överflödiga.

Fredrik Heiding 2011-07-08