arkiv

Anders Arborelius

Innan riksmötets öppnande i går samlades som vanligt en stor del av riksdagsledamöterna till en gemensam gudstjänst i Storkyrkan. Förr om åren brukade gudstjänsten genomföras helt i Svenska kyrkans regi, men numera innehåller den inslag även från andra samfund. Häromåret hölls predikan av Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift. I år fanns det, för tredje gången i rad, även inslag från judiskt och muslimskt håll. Rabbinen David Lazar läste en text ur Psaltaren på hebreiska och imamen Othman Al Tawalbeh läste ur Koranen. Domprost Åke Bonnier beskriver i en intervju gudstjänsten som kristen, men med interreligiösa inslag.

Gudstjänsten i Storkyrkan inför det nya riksdagsåret sätter fingret på Sveriges utveckling mot ett allt mer mångreligiöst samhälle. Men den visar också att den utvecklingen leder till konsekvenser som inte gillas av alla. Från både sverigedemokratiskt och kristdemokratiskt håll har de interreligiösa inslagen i gudstjänsten ifrågasatts, även om det i år inte ledde till några påtagliga, synliga protester under själva gudstjänsten.

Men det är faktiskt dags att vakna upp. Sverige har – i det stora hela – avskaffat statskyrkosystemet och samhället är inte längre homogent lutherskt. I riksdagen sitter ledamöter från alla de stora religionerna och det offentliga rummet måste vara tillgängligt för alla trosriktningar. Naturligtvis kräver utformningen av en sådan typ av gudstjänst kloka överväganden. En religionssynkretistisk blandning av disparata element kommer inte att göra någon glad. Men det går faktiskt att gestalta religiösa samlingar med deltagare från olika religioner utan att hamna i sådana problem. Man bör inte glömma att också en så profilerat kristen frontfigur som den förre påven Johannes Paulus II samlade företrädare från ett stort antal religioner till gemensamma möten i italienska Assisi redan i mitten av 1980-talet. Då borde det vara möjligt att klara av det också i Sverige på 2000-talet.

Med hjälp av ömsesidig välvilja, fingertoppskänsla och goda kunskaper om andra trosriktningar går det att genomföra interreligiösa samlingar som den i Storkyrkan. Deltagandet i dem är ju fritt och den som inte vill delta är inte tvingad att göra det. Men sådana samlingar kan faktiskt ha ett stort symbolvärde, som uttryck för en gemensam vilja till ömsesidig respekt mellan de olika religiösa samfund som finns här i landet. De som är kritiska till de interreligiösa inslagen verkar ofta vara det inte av religiösa utan snarare av betänkliga politiska skäl. Just därför kan det ligga ett värde i att fortsätta att inför riksmötets öppnande manifestera den interreligiösa respekt som är en förutsättning för att religionsfriheten ska kunna fungera i det öppna, mångreligiösa samhället.

Ulf Jonsson 2011-09-16

Annonser

I lördags, den 27 augusti, höll Stockholms katolska stift sin årliga stiftsvallfärd. Borggården på Vadstena slott var vallfärdens centrum och platsen där omkring ett tusen pilgrimer från hela landet samlades. I ett av valven på borggården fanns det ett katolskt torg där många olika ordnar, föreningar och rörelser fanns representerade. Temat för stiftsvallfärden var ”Alla är ni ett i Jesus Kristus”. I sin predikan uppmanade biskop Anders Arborelius de församlade att aktivt söka enheten i mångfalden, i en kyrka vars medlemmar kommer från olika nationella, sociala och kulturella bakgrunder. Kyrkans dimension av att vara en världsvid gemenskap gavs emfas, inte minst genom att biskopen tog upp de nyligen avslutade Världsungdomsdagarna i Madrid som exempel, där människor från alla världens hörn samlades.

Likaså samlades vi i Vadstena från Sveriges alla hörn och bland oss fanns många med annan nationell härkomst än svensk. Denna rikedom, denna enhet i mångfalden som den katolska kyrkan i Sverige redan är behöver vårdas för att bära rik frukt. Då behöver vi vara grenar i kontakt med vinstocken som är Jesus Kristus (Joh 15:1–10), snarare än att utgöra frikopplade ”individuella kvistar”. Efter gudstjänsten hölls det en eukaristisk procession från Birgittasystrarnas kyrka till Klosterkyrkan, även kallad Blåkyrkan, där den heliga Birgittas reliker finns bevarade. I Klosterkyrkan avslutades dagen med en välsignelse och pilgrimerna kunde återvända till de väntande bussarna för att åka hem och fortsätta vittna om den enhet i mångfald som är den katolska kyrkan.

Fredrik J Wängström 2011-08-29

Under kommande vecka samlas ordförandena i de katolska biskopskonferenserna runt om i Europa till en fyra dagars konferens i Kroatiens huvudstad Zagreb. Det rör sig om det årliga plenarmötet, där Europas ledande katolska biskopar samlas för att diskutera gemensamma angelägenheter för den katolska kyrkan i Europa. Värd för mötet är Rådet för de europeiska biskopskonferenserna, CCEE, som har sitt säte i Brüssel.

Årets plenarmöte börjar nu på torsdag den 30 september och pågår fram till söndag den 3 oktober. På dagordningen står bland annat frågor om Europas demografiska utveckling, om migrationsfrågor, samt om familjens betydelse i samhället och kyrkan.

Med bland deltagarna vid mötet finns exempelvis kardinal Angelo Bagnasco som representerar biskoparna i Italien, kardinal Peter Erdö, som representerar biskoparna i Ungern, kardinal Christoph Schönborn som representerar biskoparna i Österrike, kardinal Andre Vingt-Trois, som representerar biskoparna i Frankrike, kardinal Antonio Rouco Varela, som representerar biskoparna i Spanien, samt kardinal Marc Quellet, den nyutnämnde chefen för Vatikanens biskopskongregation. De katolska biskoparna i Norden representeras av ordföranden i Nordiska biskopskonferensen, biskop Anders Arborelius från Stockholm.

På fredag, den 1 oktober, tas biskoparna emot i audiens hos Kroatiens president Ivo Josipovic. Kroatiens statsminister avlägger ett besök hos biskoparna i samband med att konferensen öppnas i Zagreb dagen innan.  På söndag förmiddag, den 3 oktober, firar de församlade biskoparna en festgudstjänst i katedralen i Zagreb.

Kathpress 2010-09-24

Under det gångna veckoslutet, den 10–13 juni, var chefredaktörerna för Signums europeiska systertidskrifter samlade till konferens här i Sverige – närmare bestämt på Sigtunastiftelsen. Sedan flera årtionden tillbaka brukar de ansvariga för de av jesuitorden utgivna europeiska kulturtidskrifterna träffas en gång om året till ett möte någonstans i Europa. Syftet är att underlätta kontakterna mellan tidskrifterna, och att utbyta informationer och synpunkter om aktuella aspekter av det kyrkliga och kulturella livet i Europa.

Kanske är det inte så många av Signums läsare som brukar tänka på att Signum har en rad systertidskrifter runt om Europa. Men Signums läsare får regelbundet avkastning från detta europeiska samarbete under årets lopp i form av översättningar av artiklar från de andra tidskrifterna.  Tidskrifterna har en gemensam hemsida, Eurojournals, där man hittar vidare till olika tidskrifternas egna hemsidor. Somliga av tidskrifterna är traditionsrika kulturbärarare i sina hemländer, med över 100 år på nacken, som franska Études eller italienska La Civiltá Cattolica, medan andra är relativt nystartade, som ungerska A Szív.

Vid årets konferens i Sigtuna fanns 14 av de sammanlagt 18 tidskrifterna på plats. Det innebär en bred europeisk pallett, från Kroatien i öst till Irland i väst, från Italien i syd till Sverige i norr. Denna gång deltog dessutom chefredaktören för jesuiternas kulturtidskrift i Chile, Mensaje, i mötet. Mensaje driver även en flerspråkig nättidskrift Mirada Global, som särskilt bevakar vad som händer inom kyrka och kultur i Latinamerika.

Biskop Anders Arborelius och Sveriges miljöminister Andreas Carlgren deltog också i årets möte med var sitt föredrag, med efterföljande diskussion. Genom biskop Anders fick redaktörerna en ordentlig inblick i den katolska kyrkans situation här i Sverige. Miljöminister Carlgren redogjorde för miljöfrågornas utveckling efter klimatmötet i Köpenhamn och presenterade dessutom sina egna tankar kring kyrkans möjliga bidrag till miljöfrågorna. En del av dessa tankar finns också i en intervju med miljöministern i nästa nummer av Signum, som utkommer nu på fredag.

Ulf Jonsson 2010-06-15

Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift, var idag, lördag den 8 maj, gäst i Ekots lördagsintervju i Sveriges Radio.

I intervjun kommenterade biskop Anders en lång rad frågor i samband med de övergreppsskandaler som skakat kyrkan runt om i världen och på senare tid också här i Sverige. På frågan om vad som ligger bakom sådana övergrepp hänvisade biskopen bland annat till psykiska problem och alkoholism.

I intervjun sade biskopen att det nu är fyra fall som är föremål för utredning inom katolska kyrkan i Sverige . I ett fall som går tillbaka till 40-talet har man hittat uppgifter i stiftets arkiv som styrker anklagelserna om övergrepp. I två fall rör det sig om präster som fortfarande är i livet, men ingen av dem är längre i tjänst.

En stor del av intervjun handlade om det dilemma som biskopen själv hamnat i mellan kravet på tystnadsplikt och kravet på öppenhet i ett ärende som fått stor uppmärksamhet i svenska medier. Biskopen framhöll att det var svårt att veta hur han skulle hantera fallet, eftersom han fått informationen både på konfidentiell väg och på annat sätt. Själv menade han i intervjun att han varit försumlig, men att han nu överlåter åt en insynskommission att bedöma om han gjort något allvarligt fel.

På frågan om det nu föreligger några ytterligare nya fall som ännu inte blivit offentligt kända svarade biskopen:

– ”Jag har hört rykten, förmodanden, andrahandsuppgifter som kanske kan styrka vissa av de fall vi har. Men jag har alltså ingen total bild av det hela.”

Så det är fyra fall och inga flera?

– ”Vi har alltså fyra fall att utreda.”

Biskopen framhöll också att han anser att svenska massmedier i stort sett berättat sakligt om övergreppen, även om det på sina håll förekommit ensidigheter och särskilt negativa ordval i sättet att beskriva övergrepp i just katolska sammanhang, jämfört med övergrepp i andra sammanhang.

Hör hela intervjun med biskop Anders här.

Ulf Jonsson 2010-05-08