arkiv

Egypten

Det är värt att notera hur svenska morgontidningar efter söndagens tragedi i Kairo, i dag, den 11 oktober, tar fasta på religionsfrihet och de religiösa aspekterna av de mänskliga rättigheterna. Situationen för de koptiska kristna i Egypten är prekär. Samtidigt har rapporteringen i svenska medier förtjänstfullt undvikit att klassificera konflikten i termer av ”religiöst våld”. Det är lite mer komplicerat än så, militären tycks vara huvudansvarig den här gången och muslimer och kristna gjorde ju i vintras en gemensam ansträngning att frammana demokrati.

I DN:s läsvärda ledare Rädda egyptiska våren dras en lans för skyddet av kristna. DN utropar till och med: ”Alla religioner måste ha samma rättigheter. Ska en framtida egyptisk författning ha inslag av islamisk lag är likafullt ett starkt skydd för kristna och andra minoriteter nödvändigt.”

Per Gudmundson bidrar på SvD Opinion med värdefull fakta om den förföljelse som kristna världen över utsätts för. Gudmundson strävar också efter att vidga perspektiven: ”Vi är numera nästan oförmögna att betrakta kristna som offer. En normalbildad svensk känner rätteligen till korstågen, inkvisitionen och George W Bush, men saknar referensramar för att förstå varför kristna skolflickor halshuggs i Indonesien.”

Initierade och genomtänkta artiklar om religion välkomnas, i synnerhet när okunskap och fördomar ofta kännetecknar debatten på detta område i Skandinavien. Tack DN och SvD!

I nr 1/2011 av Signum publicerades en artikel om den koptiska kyrkan i Egypten, översatt från den brittiska veckotidskriften The Tablet.

Fredrik Heiding 2011-10-11

http://www.dn.se/ledare/huvudledare/radda-egyptiska-varen

24 döda och 212 skadade, det är statistiken efter våldsamma sammandrabbningar mellan koptiska kristna och säkerhetsstyrkor i Kairo i går kväll. Utegångsförbud rådde under natten, men upphörde klockan 7 i morse. Detta våld bröt ut under en fredlig demonstration som koptiska egypter och andra höll. De fördömde den attack som muslimska extremister gjorde mot en kyrka i Aswan (2 oktober, övers. anm.), och var förargade över polisen och guvernören i Aswan.

Efter att ha besökt konfliktområdet, sade premiärministern Essam Sharaf att: ”manipulationen av den nationella enheten och missämjan mellan muslimer och kristna är det största hotet mot den nationella säkerheten”. ”Detta våld hotar förhållandet mellan medborgarna och armén”, tillade han.

I själva verket var det armén som utlöste våldet. Tusentals kristna – men även andra – tågade mot Shubra distriktet, till den statliga televisionens högkvarter. Där krävde de att guvernören i Aswan skulle avgå, eftersom han ska ha skylt över utpekade islamistiska extremister. De fördömde också den statliga televisionen för att ha eggat upp en antikristen stämning.

En grupp civilklädda huliganer kastade stenar och sköt på demonstranterna. De kristna svarade med att kasta stenar och armén gick i sin tur till attack mot demonstranterna. Ett militärfordon drog fram mot några av demonstranterna och krossade dem. Därefter brände de kristna några polisbilar. Polisen avlossade gummikulor och sköt tårgas in i folkmassan, varpå demonstranterna kastade stenar och annat de fick fatt i mot polisen. Av de totalt 212 skadade, var 108 civila och 84 poliser, enligt hälsomyndigheten.

Sedan Mubarak föll, tack vare den aktion som kristna och muslimer genomförde gemensamt på Tahrir torget, har islamistiska fundamentalister attackerat kristna i allt högre grad. Armén tycks vara oförmögen att tygla våldet och förefaller i de flesta fall vara benägen att försvara extremisterna hellre än de kristna. I går kväll krävde de kristna att militärrådet och dess president, general Mohamed Tantawi, skulle avgå.

Det antikristna våldet verkar vara en del av en kampanj för att skapa ökad konsensus bland de islamistiska partierna inför de politiska valen i landet den 28 november. Lokala källor uppger för AsiaNews att det finns en plan som går ut på att driva ut kristna ur Egypten eller att åtminstone begränsa deras antal till en liten minoritet. De kristna i Egypten, landets ursprungliga folkgrupp, utgör 10 procent av befolkningen. De drabbas av att vara uteslutna från offentliga uppdrag och religionsfriheten är begränsad, både vad gäller byggnation av kyrkor och friheten att missionera samt för andra att konvertera till kristendomen.

AsiaNews 2011-10-10

I nr 1/2011 av Signum publicerades en artikel om den koptiska kyrkan i Egypten, översatt från den brittiska veckotidskriften The Tablet.

Direktorn för jesuitordens kulturcentrum i Alexandria, pater Henri Boulad, säger i en intervju idag, måndag den 7/2, för AsiaNews att de kristna i Egypten är djupt splittrade i sin syn på de senaste veckornas händelseutveckling i landet. Boulad menar att den aktuella utvecklingen beror på en hel rad olika grupper: engagerade unga akademiker, det Muslimska brödraskapet som har kommit in i bilden först på ett sent stadium, motdemonstranter och slagskämpar som betalas av regimen, samt av kriminella som bara är ute efter att plundra. Bakom kulisserna pågår en intensiv maktkamp om de politiska posterna efter Mubaraks fall. De kristna förhåller sig på det stora hela avvaktande inför utvecklingen.

Katolikerna, som är en mycket liten minoritet i Egypten, håller sig tillbaka och blandar sig inte in i protesterna. Inom den koptiska kyrkan är man splittrade. Ledaren, påven Shenouda, har entydigt ställt sig på Mubaraks sida. En del av kopterna beklagar dock Shenoudas ställningstagande och finner det kompromitterande för kyrkan. Pater Boulad säger i intervjun att han tycker att Shenouda borde ha förhållit sig mer neutral i konflikten. Nu kan det bli så att den koptiska kyrkan i efterhand kommer att beskyllas för att ha understött den gamla, impopulära Mubarak-regimen.

De allra flesta kristna i Egypten deltar inte i protesterna utan förhåller sig avvaktande, säger Boulad: ”Sanningen är att de är rädda och känner fruktan för vad som kan hända om det Muslimska brödraskapet kommer till makten. Men tack och lov har det ännu inte skett några våldsamheter med religiösa övertoner sedan massprotesterna började.”

Den koptisk-katolske kardinalen Antonios Naguib har i ett uttalande varnat för bildandet av en konfessionell-religiös stat. Om utvecklingen däremot leder till bildandet av en rättsstat med jämlikhet och mänskliga rättigheter så vore det en stor framgång, säger kardinal Naguib i ett uttalande för den amerikanska nyhetskanalen CNA. ”Jag känner stolthet när jag ser dessa unga människor som organiserar fredliga demonstrationer och därmed uttrycker folkets vilja”, förklarar kardinalen vidare i sitt uttalande i CNA.

Från Vatikanens sida har man vart påfallande återhållsam med kommentarer till utvecklingen i Egypten. Igår, söndag den 6/2, kommenterade påven Benedictus XVI för första gången saken offentligt, om än i mycket allmänna ordalag. Påven sade att han känner medlidande med människorna i Egypten i den svåra situation som de nu befinner sig i och att han hoppas att Egypten snart ”ska återfå lugn och fredliga förhållanden utifrån befolkningens gemensamma engagemang för landets välfärd.”

Kathpress 2011-02-07

Den labila situation som nu råder i Egypten skapar oro bland landets kristna för vilka grupper som kan komma att ta över om president Hosni Mubarak avgår. Oron för ett islamistiskt maktövertagande delas av många både inom den katolska och den koptiska kyrkan i landet.

I går, söndag den 30 januari, uppmanade ledaren för den koptiska kyrkan i Egypten, Shenouda III, sina drygt 9 miljoner medlemmar att inte delta i protesterna mot president Mubarak. Samma signaler kommer nu från en jesuitpater med egyptiskt ursprung, Khalil Samir, som också fungerar som rådgivare åt Vatikanen i frågor som rör Mellanöstern och islam. Pater Samir bekräftar att många katoliker och kopter känner en växande oro för att islamisterna kan utnyttja det maktvakuum som uppstått till sin fördel. I en intervju nu i helgen för italienska och amerikanska journalister sade pater Samir att den koptiska kyrkan förmodligen hamnar i ett ännu mera trängt läge än hittills vid en kollaps för Mubarak-regimen. Det muslimska brödraskapet avvaktar visserligen för närvarande. Men de räknar med att ett sammanbrott skulle vara fördelaktigt för dem.

I intervjun som gjordes för den amerikanska nyhetskanalen Newsmax sade pater Kahlil Samir att ett nederlag för Hosni Mubarak skulle medföra problem även för den högsta sunnimuslimska ledningen i landet, rektorn för Al-Azhar-universitetet i Kairo, Sheikh Ahmed Al-Tayyeb. Han är nämligen också en av den hittillsvarande regimens män.

Tayyeb är samtidigt en viktig person för relationerna med Vatikanen – han var en av undertecknarna av den år 2007 utarbetade „Förklaring från 138 muslimska lärda”, som var ställd till påven Benedictus XVI och som inledde en period av avspänningen i de katolsk-muslimska relationerna efter påvens tal i Regensburg. Förklaringen var också avsedd som ett gemensamt engagemang för en global fredlig samexistens mellan kristna och muslimer. Å andra sidan har Tayyeb demonstrativt underblåst den senaste interreligiösa konflikten mellan katoliker och muslimer efter påvens vädjan i början av januari om att förbättra respekten för religionsfrihet i Mellanöstern. Tayyeb var med och beslutade om att avbryta  universitetets pågående dialog med Vatikanen. Men, som pater Samir påpekar; det beslutet skedde på order från Mubarakregimen. Det var en gest ämnad att ”lägga ut en dimmridå framför de framväxande inre politiska spänningarna i landet“.

Jesuiten och Vatikanens Mellanöstern-expert Kahlil Samir varnade i intervjun också för att likställa Egypten med Tunisien. Egypten är mycket mer mottagligt för fundamentalistisk islam, eftersom befolkningen ”har en mycket lägre utbildningsnivå och därför är mer öppna för att följa imamernas predikningar”.

I  intervjun i ”Newsmax” citeras också en företrädare på hög nivå för den katolska kyrkan i Egypten, som vill vara anonym: ”Vi förväntar oss att situationen i landet blir värre. Först därefter kan det bli bättre .”

Kathpress 2011-01-31

Egypten har plötsligt beslutat att kalla hem sin ambassadör vid den Heliga stolen, Lamia Aly Hamada Mekhemar, till Kairo för konsultationer. Enligt Hossam Zaki, talesperson på utrikesministeriet i Kairo, är anledningen påvens uttalanden efter attentatet mot en koptisk kyrka i Alexandria på nyårsaftonen, då ett 20-tal personer dödades. Påvens uttalanden beskrevs av Zaki som ”en oacceptabel inblandning i landets interna angelägenheter”.

I ett kort uttalande bekräftar Vatikanen att den egyptiska ambassadören i går kväll, tisdag den 11 januari, träffade Vatikanens utrikesminister ärkebiskop Dominique Mamberti, för att meddela honom att hon kallats hem för konsultationer på grund av påvens uttalanden om de kristnas situation i Mellanöstern. Ärkebiskop Mamberti uppges ha understrukit att (den egyptiska) regeringen behöver göra vad man kan för att undvika en eskalation av det religiöst motiverade våldet.

Påven Benedictus XVI har vid flera tillfällen i tydliga ordalag fördömt terrorattacken mot kyrkan i Alexandria och krävt att den egyptiska regeringen ska stärka skyddet för landets kristna minoritet mot islamistiskt våld. Senast i sitt tal till den diplomatiska kåren nu i måndags återkom han till ämnet och uppfordrade den egyptiska regeringen att vidta kraftåtgärder för att stävja det islamistiska våldet. Påvens uttalanden har dock väckt kritik på olika håll i den muslimska världen, där man menar att påven också borde framhålla att det islamistiska våldet inte bara drabbar kristna utan också muslimska medborgare. Om detta glöms bort i sammanhanget kan påvens uttalanden bidra till en ökad polarisering mellan kristna och muslimer, menar man.

Så här sade påven i sitt tal i måndags:

”När vi blickar mot Mellanöstern har vi blivit djupt bedrövade över attentaten som har drabbat de kristna i Irak med död, lidanden och förtvivlan. Det har till och med fått dem att lämna sitt eget land, där deras förfäder har bott sedan århundraden tillbaka. Jag upprepar min oroliga vädjan till landets ledare och till de muslimska ledarna att de ska bidra till att de kristna medborgarna ska kunna leva i fred och fortsätta att spela sin roll som fullvärdiga medborgare i landet, vilket de är. Också i Egypten, i Alexandria, har terrorismen brutalt slagit till mot de troende som var samlade till gudstjänst i en kyrka. Serien av sådana attentat visar hur nödvändigt det är att regeringarna i denna del av världen, trots svårigheter och hot, vidtar verksamma åtgärder för att skydda de religiösa minoriteterna. Ska det vara nödvändigt att säga det en gång till? De kristna i Mellanöstern är fullvärdiga medborgare i sina länder. De är lojala gentemot sina hemländer och gentemot sina medborgerliga plikter. Det är en självklarhet att de också har sina medborgerliga rättigheter, såsom religions- och samvetsfrihet, frihet inom utbildningsväsendet och frihet att använda sig av media och andra sociala kommunikationsmedel.”

Hela påvens tal finns här.

Ytterligare uppdateringar finns härhärhär och här.

Ulf Jonsson 2011-01-12

Europaparlamentet i Strasburg har fördömt förföljelserna av kristna i Egypten och Malaysia. I ett uttalande i torsdags, den 21 januari, kräver parlamentsledamöterna att Egyptens och Malaysias regeringar ska ingripa mot förföljelserna och ställa förövarna inför rätta. I början av januari sköts sex kristna kopter och en muslim ihjäl av pistolbeväpnade män i egyptiska Nag Hammadi. I Malaysia har det under de senaste veckorna skett 14 attentat mot olika kristna kyrkor i landet.

I uttalandet kräver Europaparlamentet att de bägge ländernas regeringar ska garantera de religiösa minoriteternas mänskliga rättigheter och säkerhet. Uttryckligen kräver man att de kristna i Egypten ska tillerkännas samma rättigheter och friheter som landets övriga medborgare.

I sitt uttalande kritiserar parlamentsledamöterna vidare uttryckligen det malaysiska inrikesdepartementet och dessutom landets regering som helhet. Regeringens sätt att hantera frågan har bidragit till att öka spänningarna mellan landets muslimer och kristna, hävdar man.

Europaparlamentet uppmanar EU:s ministerråd och EU:s utrikesansvariga Catherine Ashton att dess ska försöka påverka de egyptiska och malaysiska regeringarna så att de värnar sina länders religiösa minoriteters rättigheter.

I sitt inlägg i debatten i EU-parlamentet i torsdags förklarade den tillträdande vice-presidenten för EU-kommissionen, Neelie Kroes, att religionsfrihet är en högt prioriterad fråga för EU-kommissionen, och att man kommer att ta upp saken med de berörda länderna. I sitt tal uppmanade Kroes den malaysiska regeringen att snarast inleda en omfattande dialog med landets olika religiösa trosinriktningar.

Efter raden av attacker mot kyrkor i Malaysia har under den gångna veckan åtta personer anhållits som misstänkta förövare. Det rör sig om män i åldern 21-26 år, som ska ha kastat brandbomber på en pingstkyrka i huvudstaden Kuala Lumpur.

Kathpress 2010-01-21