arkiv

Europadomstolen

I fredags kom utslaget från Europadomstolen för mänskliga rättigheter i den långdragna processen om krucifixen i klasssrummen i de italienska skolorna. En kvinna i Italien har under flera år drivit en process för att tvinga de statliga skolorna att ta bort de kors som traditionellt brukar finnas i skolorna i Italien, med hänvisning till att hon önskade att hennes barn inte ska utsättas för religiös påverkan i skolan. Processen, som först gick genom alla instanser i Italien, har nu genom beslutet av domstolen i Strasbourg fått sitt slutgiltiga avgörande i högsta instans. Femton av domstolens sjutton domare röstade för att det ska vara tillåtet också framöver att ha krucifix i de italienska klassrummen. Det innebär en revidering av ett tidigare domslut i en lägre instans från den 3 november 2009.

Frågan har varit mycket debatterad runt om i Europa, även om den inte fått särskilt stor uppmärksamhet här i Sverige. Men på ett principiellt plan är frågan av stor vikt. Den handlar om vad statens religiösa neutralitet innebär i praktiken. Kräver statens konfessionella neutralitet att det offentliga rummet rensas från religiösa symboler? Enligt Europadomstolen uppenbarligen inte. Och det är lätt att hålla med. Den sekulära statens konfessionella neutralitet behöver inte implicera en avog förbudsmentalitet gentemot religiösa uttryck.

Religiösa symboler kan väcka reaktioner av vitt skilda slag, också starkt personliga. Samtidigt kan man inte bortse från att de inte enbart är uttryck för en personlig bekännelse, de ingår också som en del i ett gemensamt kulturarv. Och förbud mot gemensamma kulturella uttryck kan i sig ses som en form av förtryck. Dessutom är det nog få av oss – troende eller inte – som i längden skulle trivas i en livsåskådningsmässigt fullständigt neutral offentlig miljö, där varken religiösa eller religionskritiska symboler tilläts förekomma. Ett öppet och tolerant samhälle främjas inte i första hand genom att man försöker förbjuda allt som man själv inte uppskattar. Det borde också religionskritiskt inställda personer kunna hålla med om.

Från Vatikanens sida har domstolens utslag hälsats med tillfredställelse. ”Utslaget bekräftar på högsta internationella juridiska nivå att de mänskliga rättigheternas kultur inte står i strid mot den europeiska kulturens religiösa rötter”, heter det i ett uttalande av påvens presstalesman Federico Lombardi. Samtidigt framhöll Lombardi det positiva med att domstolens utslag ger ett visst utrymme för olika tillämpningar i olika EU-länder, beroende på ländernas skilda traditioner.

Det påvliga kulturrådets ordförande kardinal Gianfranco Ravasi har likaså framhållit att ”korset är en central symbol för den västerländska kulturen, oavsett om man har ett religiöst synsätt eller inte. Om religiösa symboler förbjuds i det offentliga rummet förlorar kulturen sin identitet.” Även ordföranden för den Europeiska biskopskonferensens råd, den ungerske kardinalen Peter Erdö, har förklarat sin tillfredställelse med domstolens beslut, som innebär en revidering av ”det för både troende och icke-troende kränkande tidigare beslutet av den 3 november 2009. Ett nytt kapitel har därmed skrivits till den europeiska toleransens historia.”

Ulf Jonsson 2011-03-21

Igår, torsdagen den 11 februari, var en historisk dag för relationerna mellan EU och kyrkorna i Europa. I Wien genomfördes nämligen på torsdagen det första officiella dialogmötet mellan representanter för kyrkorna i Europa och EU:s ministerråd. Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december, föreskriver att representanter för de stora kyrkorna ska träffa representanter för EU:s ledning till regelbundna möten. Denna gång representerades den katolska kyrkan av den österrikiske kardinalen Christoph Schönborn, den ortodoxa kyrkan av den rumänske biskopsvikarien Nicolae Dura, och den lutherska kyrkan av den tyske biskopen Michael  Bünker. Även ytterligare några andra kyrkor var representerade vid mötet. EU:s delegation leddes av EU-ministern för europeiska och internationella angelägenheter, Michael Spindelegger. På dagordningen stod bland annat frågor om asyl och migration, religionsfrihet och religiösa symboler i statliga skolor.

EU har självt framhävt kyrkornas viktiga roll i Europa framhöll biskopsvikarie Dura, och han hänvisade till ett uttalande av Europaparlamentets talman, Jerzy Buzek. Denne underströk nyligen i ett tal att solidaritet och sammanhållning är väsentliga för EU, och att kyrkornas roll därför har lyfts fram i Lissabonfördraget genom en särskild ”dialogklausul”. EU-minister Spindelegger bekräftade å sin sida samma sak i sitt tal. För honom är kyrkorna och de religiösa gemenskaperna en ”integrerad del av den europeiska historien och den europeiska identiteten”. ”En tydlig röst från kyrkorna är av stor betydelse, inte bara för den europeiska enheten, utan också för att stärka acceptansen för unionen hos befolkningen,” förklarade Spindeldegger i ett av sina inlägg.

Kyrkorna är bekymrade över behandlingen av asylsökande

Kyrkorna följer noga och med oro utvecklingen på området ”asyl och migration” förklarade Dura. Asylsökanden som söker skydd mot förföljelse, och därför behöver hjälp, får i den offentliga debatten inte likställas med kriminella, betonade de kyrkliga företrädarna i samtalet med utrikesminister Spindelegger. Man måste också alltid göra en tydlig åtskillnad mellan ”asyl” och ”migration”.

Spindelegger uppskattade kyrkornas engagemang på detta område, och han betonade: ”Just kyrkornas initiativ, som bygger på mänskliga rättigheter, människovärde och solidaritet, är absolut nödvändigt. Med sina aktiviteter och initiativ på dessa områden bidrar kyrkorna väsentligt till den sociala sammanhållningen och lugnet i Europa.”

Religiösa symboler i offentliga lokaler

Ett viktigt ämne för överläggningarna i Wien var också frågan om religionsfrihet och den omdiskuterade domen mot krucifix i italienska skolor. framhöll biskopsvikarie Dura. Han var tacksam för ministerns klara uttalande i denna fråga.

Spindelegger förklarade i ett eget pressmeddelande efter mötet att han anser det viktigt, att Europadomstolen för mänskliga rättigheter tar hänsyn till den mångåriga rättsuppfattningen hos de stater som ingått den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, enligt vilken religionsfriheten inte utesluter närvaron av religiösa symboler också i det offentliga rummet. ”Tvärtom,” förklarade EU-ministern; ”var och en har rätt att utöva sin religion eller livsåskådning enskilt eller gemensamt, offentligt eller privat.”

Kathpress 2010-02-12

Europadomstolen för mänskliga rättigheter kommer förmodligen i början av mars att besluta om huruvida den omstridda krucifixdomen skall tas upp till ny behandling. En talesperson för domstolen bekräftade i Strasburg i onsdags, den 3 februari, på en direkt fråga, att Italiens yrkande på att få överklaga domen till Europadomstolens plenarkammare nu har inkommit till domstolen och blivit diariefört.

En kammarrätt, omfattande sju domare, beslöt i början av november att krucifix inte längre ska vara tillåtna i klassrummen i offentligt drivna skolor i Italien. Domstolen gav en målsägande rätt, som hade vänt sig emot förekomsten av krucifix i offentliga skolor i Italien. Den högsta förvaltningsdomstolen i Italien hade år 2006 tvärtom beslutat, att krucifix utgöt en symbol för grundläggande värden som omfattas i Italien. Den gången blev alltså den målsägandes klagomål avvisade. Den nya domen från i november har utlöst mycket kritik, framför allt i Italien och hos den katolska kyrkan.

I Strasburg måste nu fem domare bestämma om Italiens yrkande på att få överklaga den nya domen till en högre instans skall godkännas. Detta kommer förmodligen att ske den 4 mars, sade talespersonen. Om domarna godkänner att målet får överklagas, så kommer en plenardomstol, omfattande 17 domare, att handlägga fallet. Det är därefter inte möjligt att överklaga deras domslut.

Kathpress 2010-02-03